Under hösten startar kommunen projekteringen utifrån ett förslag från Temagruppen i Uppsala. Konsulten rekommenderar materialval som har historiska band till Hospitalstorget, en av Linköpings allra äldsta delar med medeltida fransciskanerkonvent, kyrka och hospital.

Historiskt tegel

Torget blir en öppen mötesyta utan dagens – och gårdagens – parkeringar. "Golvet" får stora, släta specialbeställda betongstenar med band av marktegel.

Artikelbild

– Teglet är den historiska anknytningen. Inför bygget av det stora fondhuset vid torget i början av 1900-talet hittades ett fiskbensmönstrat tegelgolv från kyrkans och hospitalets tid. Tegel finns också i de befintliga husens socklar, påpekar Marie Fredin, landskapsarkitekt och kommunens projektledare.

Klosterväxter

Även växtvalet ska anknyta till Hospitalstorgets historia. I perennrabatter under magnoliabuskar planteras blommor med koppling till klosterträdgårdens läkeväxter. Sittplatser ska finnas i både sol och skugga. Även möjligheter till uteserveringar intill husväggar skapas på ett par ställen. Vintertid kan det bli skridskobana här.

– Vi vill att torget ska vara levande året om. Även om parkeringarna försvinner är det viktigt att bevara tillgängligheten till småbutikerna, som ger Nygatan en speciell karaktär, säger hon.

Artikelbild

| Exotiskt trädval. Till vänster ett siibiriskt korkträd som föreslås som rumsbildande träd på det nya Hospitalstorget.

Förr pryamidekar

Linköping har med stolthet utnämnt sig till Ekarnas stad, men i city finns bara en enda jätteek, på en innergård vid Hamngatan. Hospitalstorget gränsar till kvarteret Ekollonet och hade under minst tre decennier på 1900-talet pyramidekar som hörnpelare i en gräsmatta med rabatter. På 1920-talet var de som små enar, men hann växa sig pampiga under 1930-talet. De togs troligen ner i samband med grävarbeten i slutet av 1940-talet.

Artikelbild

| Paradbyggnad. Byggnaden, som ritades av arkitekt Axel Brunskog, stod klar 1914. Då fanns inga pyramidekar på torget.

Exotiskt trädval

Som ett enda stort rumsbildande träd föreslås nu ett trädslag som aldrig tidigare funnits i Linköping.

Artikelbild

| Gröna hörnpelare. Under 1930-talet hade pyramidekarna vuxit sig stora, men togs troligen ned vid grävarbeten 1946.

Så vilken historisk koppling har ett sibiriskt korkträd till Hospitalstorget?

– Sibiriskt korkträd passar in i den tradition av exoter som präglar Trädgårdsföreningen. Det är ett träd med luftigt grenverk som inte attraherar kajor som höga och täta träd gör. Vi vill gynna mångfald och variation för att inte hamna i den situation vi är med almsjukan. Numera tänker vi ofta ek, men skogsek blir alldeles för gigantiskt för att passa här, säger Marie Fredin.

Artikelbild

| Grönt torg även då. Pyramidekarna präglade torget tills de togs bort, troligen vid grävarbeten i slutet av 1940-talet.

Är anknytningen till ek därmed körd?

– Nej, vi ska studera konsultens förslag närmare, bland annat behöver vattenkonsten förstärkas mer än genom bara en vattenränna. Kanske finns det en möjlighet där, säger Marie Fredin.