Kommunens säkerhetsenhet genomför en kampanj på uppdrag av kommunstyrelsen som har det yttersta ansvaret för krisberedskapen i kommunen. Under februari månad vill kommunen göra invånarna medvetna om vad som kan hända vid en större samhällskris – som extremväder, allvarliga olyckor, katastrofer eller liknande. Varje mandatperiod genomför kommunen en risk- och sårbarhetsanalys. Den senaste analysen visar att allmänhetens krisberedskap är låg.

– Man tror att det ordnar sig. Det är en vanlig inställning. Vi vill att Linköpingsborna tänker efter före och ser till att ha saker hemma: Batterier, ficklampa, fungerande radio, vattenbehållare, lite kontanter och konserver, säger Johan Edvardsson, säkerhetschef på Linköpings kommun.

– Tänk ett stort elavbrott: Bensinpumparna funkar inte. Internet funkar inte. Det är mycket som vi tar för givet. Tanken är att invånarna ska utgå från att klara sig själva i tre dygn, utan hjälp från myndigheterna. Det minskar sårbarheten avsevärt, även om ingen kan räkna ut exakt vilken typ av fara samhället kommer att utsättas för. En kris kan uppstå till följd av ett längre elavbrott, översvämningar eller vattenbrist som leder till stora konsekvenser för samhället och för enskilda individer.

Artikelbild

| Extremväder. Kraftiga regn kan orsaka oväntade störningar i samhället.

– Har man förberett sig med en krislåda där man har de allra viktigaste sakerna så har man kommit långt. Om de flesta av oss klarar 72 timmar utan stöd från myndigheterna så kan kommunen lägga resurser på att hjälpa dem som behöver det mest, det vill säga äldre, sjuka och barn, säger Edvardsson.

Linköpings kommun har tagit fram en krisberedskapsbroschyr som delas ut till alla hushåll i början av februari. Broschyren har översatts till flera språk. Kampanjen kommer också att synas i tv, sociala medier samt på olika platser i staden. Lördagen den 11 februari ska representanter för kommunstyrelsen, säkerhetsenheten och Frivilliga resursgruppen stå på Stora torget och berätta mer om krisberedskapen i kommunen.