I lokalförsörjningsplanen som gäller från 2018 till 2028 slås fast att behovet av elevplatser på Kungsberget – både högstadieplatser och gymnasieplatser – beräknas uppgå till 1 800. Som vi tidigare berättat om så är planen på en stor skola sedan länge skrotad. I dag är istället tanken en skola för 775 elever, varav 75 platser är riktad mot särskola.

När Socialdemokraterna våren 2018 lite oväntat kom överens med Moderaterna i den här skolfrågan var planen en skola för cirka tusen elever i högstadium och särskola. Också det en minskning från ursprungsidén. I dag däremot verkar irritationen mot varandra vara det enda partierna är eniga om.

Elias Aguirre (S) vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden tycker att ärendet hanterats dåligt och ifrågasätter varför inga konsekvenser av neddragningen av antalet elevplatser gjorts. Det kommer direkt att saknas ungefär 200 platser. Vilket i princip är en normal grundskola, hävdar han.

Artikelbild

| Elias Aguirre (S) och Erik Östman (M). För ett år sedan kom deras partier överens om nya skolan på Kungsberget. Nu är de inte lika eniga längre.

– Frågar man Alliansen hur de ska lösa det här så får man inget svar. Det finns ingen plan, hävdar han.

Ordförande i samma nämnd, Erik Östman (M), uttrycker å sin sida irritation över att Koalitionen under våren 2018 - efter att S och M gjort upp – inte gjorde något som ändrade planen från en gemensam gymnasie-högstadieskola till enbart en högstadieskola. Där förlorades tid, menar han.

– Vårt gemensamma beslut var att inte blanda gymnasie- och högstadieelever, men konkret gjorde Koalitionen inget för att ändra den inriktningen, säger han.

Elias Aguirre är orolig för Linköpingselevernas skolsituation och misstänker att lösningen för många – under flera skolår – kommer att bli baracker.

– I dag sitter redan mellanstadiet i baracker på Kungsbergsskolan och fler blir det, särskilt som inflyttningen verkar bli försenad, säger han.

Erik Östman å sin sida flaggar för att inflyttningen kanske kan bli som planerat 2022/23 istället för den aviserade förseningen till 2024. Anledningen är helt enkelt, enligt Östman, starka önskemål från utbildningsförvaltningen. Om det verkligen blir så, återstår att se.

– I och för sig är det förstås lättare att tidigarelägga sådant som finns längre bort i planeringen än sådant som ligger precis framför oss, erkänner han.

Enligt Östman är det nu dags att göra en ny översyn av elevökning och behovet av fler platser.

Hade det inte varit bättre att göra det innan ni beslutar om en mindre skola på Kungsberget?

– En sådan översyn handlar om så mycket mer än platserna på Nya Kungsberget, det rör hela kommunen.