Eller ja, man kan ju inte vara helt säker på att det är Törngrens knappar – men det är fullt möjligt. De låg, tillsammans med en hyska, på 1700-talsnivån. Det är ungefär där som arkeologerna från Östergötlands museum är nu, på väg mot äldre tider.

Tisdag 9 juni kl 17 är det visning av grävningen för alla intresserade.

Då kan man få se den stenläggning som utgrävningen har nått ned till, en jämn, fin stenyta som kanske var ett stengolv inne i huset. Där finns också spår av spisfundamentet.

Artikelbild

| Emma Karlsson vid det 140 kvadratmeter stora utgrävningsområdet.

Det översta lagret, gårdsplanen som hörde till 1800-talshuset på platsen, är borttaget nu. Utanför det huset fanns ytterligare en gårdsplan, eller kanske en gränd, där en ränndal ledde bort vatten från gatan.

Många år före skräddare Törngren, år 1696, visar en gammal karta att överskärare Petter ägde tomten. En överskärare sysslade också med textilhantverk, han behandlade tyger så att de blev tunna och glansiga. Kanske ingenting som lämnar spår till arkeologerna.

Däremot har de hittat några keramikskärvor från 1700-talet, en liten järnring som ser ut som en liten ljusmanschett, en porslinsskärva som antagligen är från slutet av 1700-talet, en glänsande blå pärla, rester av kakelugnar och en del djurben.

Ett par plåtskyltar med reklam för Hallmans choklad härrör från slutet av 1800-talet, de har sannolikt suttit på husen i kvarteret.

Artikelbild

| De är nere på 1600-1700-tal nu, Emma Karlsson i förgrunden, Maria Sjöquist och Helén Romerdahl.

– Vi har också hittat ett par mynt, men de är i så dåligt skick att vi inte kan läsa något årtal, berättar Emma Karlsson som är projektledare. Men det kanske blir annorlunda när de konserveras.

De olika tidslagren är tunna och ofta omrörda, så det är inte alltid enkelt att exakt datera eller se vad som hittats. Gamla stenläggningar har delvis brutits upp vid nybyggen och många gånger har gammalt material kommit till nytta. Så vem vet när en sten användes första gången?

Artikelbild

| En hyska och ett par knappar, kanske från skräddare Törngren.

I det här området fanns ett hospital från 1500-talet till 1777, och dessförinnan ett kloster som inrättades på 1200-talet. Arkeologerna hoppas förstås hitta tecken på de här verksamheterna. Ännu längre ner, på nivån från 1000-tal ungefär, visar provgrävningar på spår av odling.

– Utgrävningar i Linköping ger ofta ett enkelt fyndmaterial, mycket ben och keramik, berättar Emma Karlsson. Här bodde mest hantverkare, och det väntar vi oss också att hitta spår av. Det är helt annorlunda i en gammal storstad, som exempelvis Norrköping.

Artikelbild

| Hallmans choklad, reklamskyltar från slutet av 1800-talet.

Information om utgrävningen finns att läsa på http://arkeologiostergotland.blogspot.se. I slutet av juni ska det vara färdiggrävt på tomten, där ett nytt hus ska uppföras.