Som en blixt från klar himmel var det. Enders svärfar Ercan Yildiz var 55 år, kärnfrisk och i fin form. Trodde alla. Men efter en innebandymatch segnade han ned och avled. En hjärtinfarkt skulle det visa sig.
I 20 år hade svärfadern drivit skomakeri i Filbytergallerian. Det här året, 2011, hade han flyttat sitt företag till Sankt Larsgatan 32.
– Svärfar dog på fredagen, vi höll stängt under lördagen och på måndagen stod jag i skomakeriet, berättar Ender, och ser än i dag med fascination på den vändning hans liv därmed tog.
– Jag var civilingenjör, konsult inom patentvärlden och visste absolut ingenting om skor. Men här fanns ju många skor inlämnade och någon behövde ta hand om dem . . .
Men du var väl helt outbildad?– Ja, jag fick vara lärling hos en skomakare i Uppsala en tid och resten har jag lärt mig själv. Det som i början kunde ta mig en hel dag att utföra tar i dag kanske bara 15 minuter. Ändå kändes det länge som ett provisorium och i över ett halvår väntade jag på att min svärfar skulle komma in genom den där dörren och ta över ruljangsen.
Sakta men säkert lärde sig Ender om olika material och skotillverkningens konstruktioner, blev allt mer fingerfärdig och till slut passionerad i sitt hantverk.
När föddes passionen?– När jag insåg vilket levande material skinn är. Man kan koka ned hela skodiskussionen till följande: Vill du ha en sko som anpassar sig efter din fot eller en sko som din fot måste anpassa sig efter?
Vilket är det vanligaste felet vid skoköp?– Att stirra sig blind på ovansidan. Det är undersidan och sulans material som är avgörande. Under ska du hitta läder och gummi som är sviktvänliga material, inte plast som är stumt och oformligt. Då får du en sko som anpassar sig efter hur du trampar så att du slipper slitningar och en kropp som tvingas anpassa sig och parera en dålig sko.
– Utan vetenskaplig grund får jag ändå intrycket att sju av tio ledbesvär har kopplingar till fel sorts skor. Titta bara på Converse . . .
Sula som är sydd istället för limmad?– Självklart, men se till att den är äkta och inte fejkad dekorationssöm, som tyvärr är väldigt vanligt i dag.
Hur länge håller en välskött sko?– Under förutsättning att den är ordentligt tillverkad från början kan den hålla nästan en livslängd. Givetvis kan det behövas omklackning och/eller omsulning. Mina äldsta inlämnade skor var 34 år. Regelbunden vård är a och o, tänk lite som makeup och ansiktsvård, brukar jag säga.
Även smink, menar du?– Javisst. Först en grundlig rengöring. Sedan fuktgivare som mjukgör, därefter skokräm för rätt färg och sedan polish för ytterligare glans.
Skinnskor är som vår egen hud?– Precis. Skinn andas och formar sig efter dig. När du har torra händer så smörjer du dem. Likadant med skorna. Enda skillnaden är ju att skinn på skor inte kan läka om det skulle gå sönder. Däremot går en begynnande spricka i skinnet att rädda!
Vad är en optimalt hållbar sko tillverkad av?– Konstruktionen avgör om den bibehåller en stabil form över tid. Bäst är randsydda skor och god kvalitet på skinnet. Många billiga skor är bara limmade och tillverkade av sladdrigt skinn, där man ibland till och med tillfört tillsatser för att skinnet ska hålla formen under en tid. Först ett år efter köpet går det att säga om du har köpt en bra eller en dålig sko.
Du vårdar dina kunder väl, har jag hört.– Jag jobbar för långsiktiga kundrelationer. Då kan det också hända att jag åtar mig lite udda saker, som att sy skinnskor till en frusen och högt älskad liten hund.
Ett extra roligt uppdrag?– En kund kommer in med ett par älskade skor som är helt slut undertill, men är villig att betala de 2 000 det kostar för att jag ska helbottna dem med nya bindsulor. Minen när kunden hämtar sina skor, som då ser helt nya ut, är härlig att se.
Vem är din största konkurrent?– Slit- och slängsamhället. Så mycket av det som tillverkas idag är inte ens lönt att reparera, men riktiga skor är det definitivt. Men många undrar ju varför de ska köpa ett par av mina engelsktillverkade skor för 5 000 kronor när de kan få åtta par dåliga skor för samma summa.
Könsskillnader i skovärlden?– Ja, generellt styrs kvinnor mer av trender och vill ha mångfald. Men det finns också kvinnor som satsar på få skor av klassiskt och tidlöst snitt.
Tjänade du mer som ingenjör?– Definitivt. Det här blir man inte rik av. Men lycklig.
Vad är det bästa med att vara du?– Jag är bra på att möta nya människor utan att ha förutfattade meningar.
Vad är du mest stolt över av ditt livs bedrifter?– Att jag vågade sadla om och lärde mig skomakaryrket så att jag kunde driva min svärfars företag vidare..
Din största utmaning i livet?– Att skala bort yttre faktorer, blicka inåt och fråga ”vad vill jag egentligen?”
Beskriv dig själv med fem ord.– Ambitiös, ödmjuk, nyfiken, ivrig, otålig.
Vilken är den bästa bok du läst?– Peter Halldorfs “Jungfrumark”.
Om du fick resa i tiden?– Kuba i nutid. Jag var där med min avgångsklass från civilingenjörsutbildningen vid landets brytpunkt 1998. Det vore intressant att jämför nu med då.
Vilket är ditt allra sämsta köp?– Produkter som inte håller i kvalité och hållbarhet.
Vad gör du helst en ensam ledig dag?– Sover länge, ser en film och lagar en god måltid.
Om du fick ändra en sak med dig själv?– Ha mer tålamod med barnen.
Något du är extra nöjd med, i din personlighet?– Min uthållighet som gör att jag kan begrunda en situation och lösning istället för att bara rusa iväg.
Om du vore ett djur, vilket vore du då?– På land – lejon , i hav – haj.
En egenskap du högaktar?– Människor som vågar bejaka och visa kärlek till sina medmänniskor.
Vad gör dig riktigt arg?– När en kund ber mig fixa ett par skor till i morgon. Jag jobbar över och fixar dem och så dyker kunden inte upp dagen därpå.
Du är allsmäktig för en dag. Vad gör du först?– Gör så att alla slutar ha förutfattade meningar om människor och istället möter dem som blanka blad. Får dem att inse att status och materialism i slutänden inte betyder någonting alls.
Ett annat yrke som också hade passat dig?– Kock.
Vad äter du vid din sista måltid?– En syriansk gryta på långkok, gärna på lamm, grönsaker och en tomatbas.
Vem, levande eller död, skulle du vilja bjuda på middag?– Jesus. Jag är kristen syrian och vi har nog mycket att prata om. Teknik, andlighet, mångfald, filosofi, hantverk . . . Och inte minst traditioners roll i våra liv.
Vilket erbjudande hade du inte tackat nej till?– Vd för ett världsomspännande, teknikbaserat företag som värnar människors förmåga att utvecklas.
