Vallastaden två år senare – så blev det

Tomma affärslokaler och bostadsrätter som reas ut. Men också populära lägenheter där hyresgäster står på kö och stora byggplaner för framtiden. Vi tar tempen på Vallastaden två år efter bomässan.

Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) tycker att mycket blivit bra i Vallastaden. Men dagtid känns stadsdelen ganska öde och många butikslokaler står tomma.

Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) tycker att mycket blivit bra i Vallastaden. Men dagtid känns stadsdelen ganska öde och många butikslokaler står tomma.

Foto: Åke Alvin

Linköpings kommun2019-10-05 08:00

Hösten 2017 riktades strålkastarljuset mot Vallastaden. Besökare från hela världen besökte bomässan och stadsdelen fick mycket beröm för spännande arkitektur och nya innovationer.

Men hur gick det sedan? Och vad händer i framtiden?

Simon Helmér är en person som kan bedöma Vallastaden ur lite olika perspektiv. Han var chef för expon i Vallastaden, men han är också vd för Studentbostäder som var det företag som byggde flest lägenheter här. 

– Man kan nog sammanfatta det så här. De som byggde hyresrätter och egnahem i Vallastaden är väldigt nöjda. De som byggde bostadsrätter i ett tidigt skede är också nöjda. De som byggde bostadsrätter efter senhösten 2017 har haft det lite trögare, men så har det ju varit i alla större städer i Sverige, säger Helmér.

Studentbostäder byggde 180 studentbostäder och moderbolaget Stångåstaden drygt 70 vanliga hyreslägenheter. Alla har varit uthyrda från dag ett.

– Av alla våra studentområden är det Vallastaden som har högst betyg när vi mäter kundnöjdhet, och vi har en extremt låg omflyttning här. Vallastaden är populärt bland studenter och vi vill väldigt gärna bygga fler bostäder här i framtiden, säger Simon Helmér.

Men Helmér är också medveten om något som lyckats mindre bra i Vallastaden. Promenerar man här dagtid är gatorna nästan kusligt öde och majoriteten av butikslokalerna står tomma. En av de outhyrda lokalerna tillhör Studentbostäder – den stora restaurangen vid Nobeltorget som slog igen när kundunderlaget inte räckte till. Nu letar Studentbostäder efter en ny hyresgäst där.

– När jag jobbade med mässan fick jag synpunkter från byggherrar om att det byggts för mycket lokaler i förhållande till hur många som bor här. För att skapa liv och rörelse är det viktigt att stadsdelen växer, säger Simon Helmér.

På Kunskapslänken finns det gott om lediga affärslokaler. I två av dem lyser neonskyltar med texterna "Lokal till salu" och "Lokal uthyres". Håkan Eriksson, förvaltare för fastigheten Integralen 1–4, söker intresserade.

– Dagtid är det fortfarande för dåligt med liv här i Vallastaden. På kvällarna börjar det se bra ut, det lyser i fönstren och är gott om folk, säger han.

Om det går trögt på lokalfronten, så tycker Håkan Eriksson att det lossnat för bostadsrätterna.

– Vi har byggt 105 lägenheter och har bara tio kvar att sälja nu. Jag räknar med att det är fullt i oktober–november, säger han.

En snabb titt på Hemnet visar att det finns över 30 bostadsrätter till salu i Vallastaden just nu. Flera är prissänkta, någon med så mycket som 250 000 kronor. Men bilden är inte entydig; på en hel del lägenheter blir det budgivning.

Johan Jansson är fastighetsmäklare på Svensk Fastighetsförmedling och en av dem som sålt flest bostadsrätter i Vallastaden. Han säger att området är jättepopulärt hos studenter.

– De som kommer utifrån och ser att det finns en nybyggd stadsdel alldeles intill universitetet söker sig hit. Många som ska jobba på Mjärdevi vill också bo här. Däremot har väl inte Linköpingsborna, de som ska sälja sin villa och köpa lägenhet, riktigt hittat hit än. Det tar lite tid för en ny stadsdel att sätta sig, säger han.

Att priset sänkts på en del lägenheter, speciellt större, är inget konstigt och inget som är specifikt för Vallastaden, enligt Johan Jansson.

– Bostadsmarknaden peakade ju 2017. De som satte sina priser då har ibland behövt anpassa dem efter rådande marknad. Och för en del av lägenheterna som har prissänkts handlar det inte bara om marknaden utan om att just de haft ett lite sämre läge, säger han.

Johan Kristiansson är vd för det kommunala bolaget Sankt Kors som byggt den enda kontorsfastigheten i Vallastaden. När den stod klar fanns det inte en enda hyresgäst – men nu är de 2 135 kvadratmetrarna nästan fullt uthyrda till Axis och Framtiden.

– Det är lite så Sankt Kors jobbar. Kommersiella fastighetsbolag ska ha 60 eller 80 procent uthyrt innan de vågar bygga, men vi bygger ändå. Jag skulle vilja påstå att det faktum att vi hade färdigbyggda lokaler i Vallastaden är den direkta orsaken till att Axis har etablerat sig i Linköping, säger han.

Kristiansson hyllar Vallastaden som en spännande stadsdel med arkitektur som sticker ut. Men han konstaterar att det finns delar som saknas. 

– Man har ännu inte uppnått ett dygnet runt-liv i tillräcklig omfattning. I Mjärdevi har vi en väldig massa arbetsplatser men inga bostäder – i Vallastaden är det lite tvärtom. Stadsdelen är nog fortfarande lite för liten för att bära alla kommersiella lokaler, säger han.

När Vallastaden planerades krävde kommunen lokaler i bottenvåningen på flera ställen, just för att skapa en levande stadsdel. Andra fastighetsägare valde själva att bygga sådana eftersom det gav poäng i tävlingen om att få köpa tomter. 

Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) säger idag att det nog blev lite för många lokaler på en gång.

– Sedan är det ju så, att bygger vi inte lokaler från början kommer det aldrig att bli några. I samhällsplanering är det en ständig kamp mellan kortsiktiga och långsiktiga effekter som ofta är motstridiga, säger Demirok.

Helt nattsvart är det inte på lokalfronten. I Vallastaden finns bland annat skola, två restauranger, frisörer, cykelverkstad, kemtvätt och en nyöppnad, obemannad livsmedelsbutik.

Vallastaden kommer att fortsätta växa. I dag finns det cirka 1 000 färdigbyggda bostäder, varav ungefär hälften är hyresrätter. Ytterligare runt 700 bostäder ska byggas de närmaste åren i de återstående detaljplanerna i etapp 1 av Vallastaden. Markanvisningstävlingen för de allra sista 200 bostäderna pågår och enligt Demirok är intresset jättestort bland byggherrarna.

Därefter är det dags för Vallastaden 2.0. Då handlar det om 2 500–4 000 bostäder, i första hand bort mot Lambohovsleden och Djurgården. Men det ligger flera år fram i tiden och kommer att ske i mindre etapper.

– Vi kommer nog aldrig mer att klämma fram så många bostäder samtidigt på ett ställe som vi gjorde till bomässan. Det gick bra tack vare att det fanns ett stort underliggande behov och var mitt i en högkonjunktur. Nu behöver vi stora volymprojekt, men som rullar över en längre tid, säger Demirok.

Sammanfattningsvis, vad ger du för betyg till Vallastaden som stadsdel?

– Eftersom det inte är klart ännu så kan jag bara ge 8 av 10. Men idén, och det som Vallastaden kommer att bli när allt är klart, det är 10 av 10, säger Demirok.

Håkan Eriksson, förvaltare på Integralen 1–4 vid Kunskapslänken, söker intressenter till lokaler i gatuplan.
Håkan Eriksson, förvaltare på Integralen 1–4 vid Kunskapslänken, söker intressenter till lokaler i gatuplan.
Vallastaden

Småskalighet och mångfald var ledord när Vallastaden planerades. Dessutom fanns en idé om att motverka segregation genom att i vartenda kvarter blanda bostadsrätter och hyresrätter med villor eller radhus. För att se till att de boende träffar sina grannar byggdes gemensamhetslokaler, så kallade Felleshus.

Bomässan hölls 2–24 september 2017. 15 000 branschbesökare och 75 000 från allmänheten kom. Fortfarande har kommunen anställda avdelade för att ta emot delegationer som vill se stadsdelen.

Karta: Vallastaden
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!