Vår stad
Till synes motsägelsefullt kom bankerna, och sedermera även butikerna, att den dagen stänga lite tidigare än andra dagar.
Då växte seden med en kortare gudstjänst på julafton fram. I domkyrkan inleddes traditionen på julaftons eftermiddag 1878. Redan andra året rapporterade Corren att kyrkan var överfylld. De första åren började julbönen klockan fyra, för att på 1890-talet senareläggas en timma. Från och med 1881 kallas den gudstjänsten för julbön.
På julafton 1982 hölls, på initiativ av biskop Martin Lönnebo, den första levande julkrubban i Domkyrkan. Tidpunkten, klockan 11, valdes för att inte kollidera med Kalle Anka på TV.
Att Vallastallets åsna Moltas vid generalrepetitionen dagen före dopparedagen vägrade att gå in i katedralen gav gudstjänsten strålande förhandsreklam. Moltas trilskande blev en nyhet såväl i tv:s tidiga Aktuelltsändning som i Aftonbladet.
Domprost Lars Österlins välfunna kommentar var att "vi står i tacksamhetsskuld till Moltas". Från predikstolen konstaterade dock biskop Lönnebo att alla borde förestått att åsnor inte går i kyrkan. Problemet löstes emellertid redan på julaftonen påföljande år genom att Moltas, utan att protestera, kördes in på en vagn.
De första åren fick en docka spela rollen som Jesusbarn. Efter något år övertogs den rollen av ett levande barn. Herdarnas flock har, i brist på tillgängliga får, genom åren spelats av Vallastallets getter. Vid julbönen 2013 fick två dromedarer betydande uppmärksamhet. De erbjöds dock inte plats inne i kyrkan utan fick nöja sig med att stå utanför.
Intresset för den levande julkrubban har vuxit att såväl biljetter som så kallat biljettsläpp införts. Biljettintäkterna tillfaller Stadsmission, vilket anknyter till en av våra äldsta jultraditioner. De som har ett aldrig så litet överflöd skall vid julen dela med sig till de behövande.
Under det tidiga 1800-talet uppmanades således Linköpingsborna att på julaftons förmiddag skänka mat och andra julgåvor till församlingens fattiga. Insamlingen skedde i den fastighet som då kallades för gamla domprostgården och numera benämns Rhyzeliusgården på Kungsgatan. På julaftons eftermiddag delades gåvorna ut till stadens fattiga.
Betydligt äldre än julbönen är traditionen med julotta. Den tidiga timmen kombinerat med införandet av midnattsmässa på julnatten har sannolikt bidragit till att minska antalet julottebesökare.