Därför byggdes låga längor i Linköping

Den låga längan på Klostergatan 41 färdigställdes på nyåret 1929.

Den rundbågiga entrén till gården är kanske inspirerat av dess motsvarigheter i Vasastaden, vilka har Gustaf Linden, Linköpings förste stadsarkitekt, som inspiratör.

Den rundbågiga entrén till gården är kanske inspirerat av dess motsvarigheter i Vasastaden, vilka har Gustaf Linden, Linköpings förste stadsarkitekt, som inspiratör.

Foto: Bild Linköping 1968

Linköpings kommun2020-03-07 20:00

Vår stad

Först öppnade Greta Odalsten i den Kafé Våfflan, bara någon dag senare slog Helga Hartzell upp dörrarna i grannlokalen till sitt hembageri. I längans tredje lokal öppnade Axel Nilsson en mjölkbutik.

Stadsarkitekten Sten Westholm, som tillträdde hösten 1930, kom att propagera för att använda denna typ av låga byggnader för att vid nybyggnationer knyta an till de för Linköpings gatubild traditionellt sett så karaktäristiska mellanrummen.

Helga Hartzell, som hade växt upp i Hogstad väster om Mjölby, var en driftig entreprenör. Hon hade under åren 1898 till 1919 drivit ett hembageri på Apotekaregatan 8 för att därefter under en period ha ägt Göta hotell i Borensberg. Verksamheten på Klostergatan drev hon med sin brorsdotter Agnes Hartzell.

På samma tomt hade bostadshuset i hörnan mellan Drottning- och Klostergatorna stått inflyttningsklart redan hösten 1928. Hösten 1928 öppnade köpmannen Eric Beckman en speceri-, delikatess- och konservaffär där. Butiken kom senare att drivas under namnen Rudolf Gelotte specerier, John Sundbergs specerier och sedermera Jenskogs charkuterier.

En av de första bostadshyresgästerna i huset var Salomon Torgård, som var lektor i biologi vid läroverket. Vid sidan om tjänsten skrev han läroböcker och var dessutom en sakkunnig ordförande i Trädgårdsföreningens park. Hans dotter Ingrid, som utbildade sig till astronom, blev sedermera omtalad som den första kvinnan som för sina beräkningar fick använda Sveriges första dator, Matematiknämndens så kallade BESKdator.

Såväl fröknarna Hartzell som Eric Beckman med hustru hyrde i bostadshuset. Där flyttade även några officerare in liksom Elsa Tottie, änka efter godsägaren Mårten Tottie. Paret Tottie arbetade båda aktivt för svenska kyrkans Kinamission. Elsa Tottie var också verksam i olika välgörenhetsorganisationer.

Fastighetens båda byggnader uppfördes av byggmästare Erik Andersson. Han och hans familj kom att behålla dem i sin ägo in på 1950-talet. Andersson drev en av Linköpings största byggmästarfirmor och ansvarade för uppförandet av en lång rad hus i Östergötland. Under några år på 1930-talet hade byggnadsfirman sitt kontor i denna fastighet.

Ritningarna till bostadshuset utfördes av den hos Andersson anställde byggnadsingenjören Gotthard Lilja. Det var den likaledes av Andersson anställde Erik Söderlund som ritade bodlängan.

Vid frågor till Gunnar Elfström, mejla christer.kustvik@corren.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!