I februari fattade två kollegor till forskaren, som arbetade på tekniska fakulteten, misstanke om fusk i en ännu icke publicerad vetenskaplig artikel. Kollegorna kontaktade Ulf Nilsson, dekanus och alltså högsta administrativa chef för fakulteten, och en utredning tillsattes. Med hjälp av ett plagieringsverktyg, likt det som studenternas arbeten körs igenom, fann man att forskaren kopierat långa textstycken från artiklar publicerade av andra personer.
– Det är ganska enkelt att upptäcka den här typen av textstölder. Stulna texter som är omskrivna i egna ord är svårare att uppdaga – då fungerar i allmänhet inte de här verktygen, säger Ulf Nilsson.
Forskaren medger själv att hen kopierade text och skyllde på sina skrivsvårigheter. I samband med utredningen upptäcktes dessutom plagierade stycken i delar av forskarens doktorsavhandling, som även den skrevs på LiU.
– Avhandlingen är ganska gammal, och gjordes för ungefär sju år sedan.
Varför upptäcktes fusket först nu?
– Jag tror inte att det var så vanligt att man använde den här typen av verktyg då. I dag används systemet väldigt frekvent, säger Ulf Nilsson.
Är det svårt att fuska som forskare?
– Ja, i dag skulle jag säga att det är omöjligt att fuska utan att förr eller senare åka dit. Förutsatt att man fuskar på det här sättet – det finns ju mer sofistikerade sätt som inte är lika lätta att upptäcka.
Efter anmälan om oredlighet i forskning har forskaren sagt upp sig från sin anställning.
– Det är inte så att forskaren är märkt för livet. Vi är skyldiga att informera vissa myndigheter, parter och vetenskapsråd. Däremot går vi inte ut till andra universitet. När man har sonat sitt brott ska man inte behöva lida för det. Men det är viktigt att tillse att personen inte använder det plagierade materialet i sin meritlista, säger Ulf Nilsson.
Men i princip kan personen få en ny forskartjänst vid ett annat universitet?
– Ja, det finns inget system som hindrar att man söker jobb, eller någon databas där man kan se namn på forskare som fällts.
Ulf Nilsson tycker att avsaknaden av moralisk kompass är bekymmersam i det här fallet.
– Ska man hålla på med forskning, som bygger på ett förtroende från allmänheten och andra forskare, då måste man hålla fanan högt.