Lucas Andersson och Erik Cambrant tror att många fler än de och deras kompisar skulle börja spela om det bara fanns en riktig plan för streethockey i Ljungsbro.
– Det är ett halvår sedan vi lämnade in förslaget och vi har inte hört någonting. Vi hade hoppats att det skulle gå snabbare, säger Erik Cambrant.
Tillsammans med kompisarna Lucas Andersson och Melvin Önnegren står han bakom Linköpingförslaget om en streethockey-plan i Ljungsbro.
I dag spelar de på en asfalterad yta i en park. Men en stolpe med en basketkorg mitt på planen och en skateboard/cykelramp intill gör det svårt med tvåmålsspel.
– Vi vill ha en större plan med två mål, en sarg så inte bollen försvinner ut och gärna en matta i stället för asfalt så att det inte gör så ont när man ramlar, säger Lucas Andersson.
Tipset om att lämna in ett Linköpingsförslag fick de från personal på fritidsgården.
Responsen var det inget fel på. Deras förslag gillades av 343 personer och nådde därmed med råge de 100 röster som krävs för att ett ärende ska behandlas av kommunens tjänstemän och/eller politiker.
– Vi pratade med kompisar och föräldrar. Och så var det nån förälder som la ut det på Facebook. Då gick ännu fler in och röstade, förklarar Lucas Andersson.
Den 23 augusti avslutades röstningsperioden. Men två månader senare har ärendet fortfarande statusen "Väntar på ställningstagande".
Muharrem Demirok (C) är ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Han kan inte säga exakt varför hanteringen dragit ut på tiden.
– Det borde vara utlagt på tjänstemannanivå redan nu. Men jag ska kolla upp det.
Vad tror du om chanserna till ett ja?
– Det kan jag inte uttala mig om. Men killarna har gjort helt rätt som lyfter frågan på det här sättet. Linköpingsförslaget är ett väldigt bra sätt för oss att få upp ögonen på vad som behövs i de olika stadsdelarna, säger Demirok.
Enligt honom får många förslag bifall.
– Ja, och då handlar det ofta om enkla åtgärder och små ingrepp. Större frågor som måste in i investeringsbudgeten tar förstås längre tid.
Även om Demirok är "sjukt nöjd" med systemet med Linköpingsförslag ser han möjligheter till förbättringar.
– Man kan se över 100-gränsen när det gäller hur många röster som leder till att ett ärende behandlas. Det kan finns frågor som bara berör boende i en by med 85 invånare. Då hamnar de genast i ett underläge. Vi behöver också bli bättre på återkoppling till dem som lämnat förslag och tydligare med vilka löften och utfästelser vi ger – att 100 röster inte automatiskt betyder att ett förslag får ja.