Svensk vård- och medicinteknik är världsberömd, och exporten av sådana produkter ger årligen Sverige inkomster på omkring 15 miljarder kronor.
Gambro, Mölnlycke, Elekta och Nobel Biocare är exempel på världskända företag som till stor del byggts upp kring svenska innovationer och produkter inom vårdområdet.
Många produkter är resultatet av enskilda läkares påhittighet och vilja att hitta lösningar på medicinska problem.
Ett exempel är pacemakern, som uppfanns av läkaren Rune Elmqvist 1958.
Andra produkter har utvecklats i samarbete mellan företagen och den offentligt finansierade sjukvården. Läkare och forskare har uppmuntrats att arbeta tillsammans med företagen.
Samarbetskulturen har lett till stark tillväxt i den medicintekniska branschen. Antalet företag ökade med 20 procent 1995 och 2003.
Men de senaste åren har samarbetsklimatet blivit kärvare, enligt en färsk rapport som gjorts av bland andra Sjukvårdens leverantörsförening (SLF) och Exportrådet.
En viktig orsak är, enligt rapporten (Focus medtech agenda), kostnadsjakten inom sjukhusen och vårdapparaten.
-- Det är oroande att vården sluter sig. Det blir svårare med samarbete kring tester och forskning, säger Kjell Alenius, vd för SLF.
-- Det läggs så snäva budgetar nu, säger Gunnar Liljedahl, ägare till Liko AB, som tillverkar patientlyftar.
Han förstår att landsting och kommuner vill få ut så mycket som möjligt för skattepengarna. Men risken är att den svenska vården går miste om de bästa och mest avancerade produkterna och att den svenska medicinteknikbranschen tappar konkurrenskraft.
De svenska systemen för äldre- och handikappomsorg har också blivit en exportvara.
Bland annat har flera tusen japaner under de senaste åren besökt Sverige för att lära sig hur vi tar hand om gamla och funktionshindrade människor.
Den japanska befolkningen åldras snabbast i världen. Om 20 år är var fjärde japan äldre än 65 år.
-- Gruppboende för dementa är en svensk uppfinning som spritt sig över hela världen, säger Björn Wigström, vd för Swedish Care Institute.
Det finansieras av Exportrådet och Hjälpmedelsinstitutet och ordnar bland annat utbildningar för japansk vårdpersonal i Sverige.
-- Vår uppgift är att se till att Sverige tjänar pengar på det här, till exempel genom försäljning av hjälpmedel, säger Björn Wigström.
Japanerna är intresserade av allt från rullatorer till det senaste när det gäller IT-baserade hjälpmedel.
Järven Health Care i Örnsköldsvik drar nytta av det japanska intresset för svenska produkter.
-- Vi säljer 10 000 hygienmadrasser per år till Japan, ungefär 30 procent av vår produktion, säger Göran Nordin, på Järven.
Även i andra asiatiska länder finns intresse för de svenska vårdsystemen.