Byn har cirka 70 bofasta. Och tolv ideella föreningar. Plus kyrkan.
– Föreningarna är kittet som håller ihop samhället, menar Per Cedervall som är vice ordförande i byalaget.
Fem representanter för Malexanders rika föreningsliv har samlats i MIF:s klubbhus för att prata om föreningsandan i byn. Fotbollsplanen Pelarvallen är nyklippt och grön, vattnad med sjövatten. Byggnaderna intill är välskötta. Vid parkeringen står några övernattningsstugor som klubben tog över när stugbyn lades ner.
Men något fotbollslag har inte idrottsföreningen längre.
Byalaget, hembygdsföreningen och MIF. Det är stommen i Malexanders ideella föreningsliv.
Båtklubben sköter småbåtsbryggorna, Föreningshuset hyr ut bygdegården, fiskeklubben säljer fiskekort och hembygdsföreningen sköter hembygdsgården Södra Sand plus flera andra gamla byggnader runt samhället.
– Glöm inte bastuföreningen, säger Anders Anderberg, där löser vi världsproblemen varje lördag.
Ulla och Lasse Blomqvist är, tillsammans med bland andra Kjell Axelsson, drivande i MIF:s triathlon-arrangemang som ordnas 6 juli för 20:e året i följd. De hoppas på minst 150 anmälningar.
Ulla är kassör i idrottsföreningen, men är med i fler. Det tar en stund att räkna upp dem. Till slut kommer hon fram till att det blir sex föreningar, inklusive Kvinnor i Malexanderbygden.
Vad gör ni i Kvinnor i Malexander?– Vi jobbar för trivseln i Malexander. Vi ordnar torgdagar, mannekänguppvisningar och delar på kyrkkaffet med syföreningen, säger Ulla och fick därmed med ytterligare en av de elva.
Kvinnor i Malexanderbygden har ett förflutet i husmodersföreningen ”Hem och Samhälle”.
De flesta bybor är förstås med i flera av föreningarna. Det bor en hel del folk på landet runt samhället. Och så har vi alla sommargäster.
På sommaren lever Malexander upp. Restauranger och pensionat öppnar, liksom den lilla butiken i macken. Många av husen i själva byn är fritidshus.
Per är från början sommargäst men har blivit permanentboende. Kjell är infödd men tycker inte att det längre är någon motsättning mellan fastboende och sommargäster. Som det kunde vara förr.
Behövs alla dessa föreningar?– Bra fråga. Men så länge det finns människor som vill engagera sig och jobba i styrelser, så…
Det svåraste är att få någon till uppdraget som kassör, säger Anders Anderberg.
Ett rikt föreningsliv blir som en ersättning för att den allmänna servicen försvinner, tycker Anders och får medhåll av de andra. Skolan lades ner, affären stängde. Nu är det i kyrkan, i bastun och i MIF:s klubbhus man träffas.
Och förstås på de arrangemang som alla föreningar ordnar – nu närmast midsommarfirande.
Per Cedervall hoppas på ett ökat kommunalt engagemang på orten. Han vill att fullmäktige ska komma och besöka, precis som nyligen skedde i Strålsnäs. Det finns saker som kan förbättras.
– Torget behöver rustas upp. Tomter skulle kunna ordnas, menar Per.
– Trafikfrågan, tillägger Anders.
Landsvägen mellan Boxholm och Kisa går rakt igenom byn. Det är 50 men många håller högre hastighet. En hel del tung trafik passerar här. Ofta för att chaufförerna kör på kortaste vägen på GPS:en, tror Anders Anderberg.
Ett projekt som är planerat är ett utbyggt gym i Pelarvallens omklädningsrum. Och så hoppas de att simskolan ska komma igång igen. Just nu fattas det simlärare.