Kanske började det med ett i sammanhanget mikroskopiskt gruskorn i maskineriet. Svenskt ö... eller danskt ö?
I marknadsföringen valde brokonsortiet att använda den danska formen -- Öresundbron. Men enligt Svenska språknämnden skulle varje land hålla sig till sin egen stavning.
Under de två år som gått sedan kung Carl Gustaf invigde bron och döpte regionens invånare till "öresundare" har allt fler gruskorn och en och annan stenbumling fått integrationsprocessen att tappa farten rejält.
-- Det var stora förväntningar om att det skulle gå jättesnabbt. Brobygget mellan 1994 och 2000 sammanföll med en högkonjunktur och visionen om Öresundsbron blev snabbt en del av den "nya ekonomin", säger Orvar Löfgren, professor i etnologi, som deltar i ett dansk-svenskt forskningsprojekt om Öresundsbron.
Det började även byggas andra, imaginära broar: kunskapsbroar, vetenskapsbroar, kulturbroar.
Det var först när den fysiska bron väl stod klar och människor började pendla över sundet som man stötte på alla små och stora irritationer. 320 000 kubikmeter cement och 82 000 ton stål över ett hav räckte inte för att bygga en hel region.
Paradoxalt nog har Öresundsbron tydliggjort nationalstaterna och blåst liv i stereotyper om typiskt svenskt eller danskt, menar Löfgren.
-- Svenskar och danskar har alltid speglat sig i varandra. Ju närmare man är, desto mer besatt blir man av de små skillnaderna.
Integrationsprocessens hittills största motgång är oenigheten om skattereglerna för pendlare. Det har gått nationell prestige i vilket lands regler som ska gälla. Till det kommer tvisten om socialförsäkringssystem, samt den allmänna ilskan över försenade Öresundståg och höga bropriser. Brokonsortiets vd Sven Landelius gläds åt att trafiken över bron har ökat kraftigt i år jämfört med förra året.
-- Potentialen finns för fullständig integration. Men jag är oerhört besviken över att det ännu på tvåårsdagen inte gjorts någonting för att förenkla vardagen för de som reser ofta.
Lika lätt som det var att smida gränsöverskridande visioner före brons öppnande, lika svårt tycks det nu vara att övervinna alla vardagliga problem.
-- Integrationen tar längre tid och söker andra vägar än man trodde. Men den är här. Den tar bara länge tid, konstaterar Landelius.
Näringslivets Öresundsindex, som mäter integrationen, ligger i år på 57. Hundra är full integration med näringslivets ögon. Tågtrafiken räknar sin tiomiljonte resenär.
Men integration låter sig inte mätas i siffror, hävdar Orvar Löfgren.
-- Det blir ingen integration för att folk åker över och handlar öl eller mat. Först när folk förälskar sig och gifter sig med personer på andra sidan, då börjar vi tala om riktig integration.
Det gnissel och gnäll som uppstod när folk började röra sig i regionen är enligt Löfgren ett hälsotecken och det som kan tvinga fram handlingskraft och reella åtgärder.