Den svenska lagstiftningen mot diskriminering ska utvidgas för att täcka in nya områden i samhället, inte som i dag bara arbetslivet och högskolan.
De nya lagarna är tänkta att motverka diskriminering bland annat på arbetsförmedlingen, i fackliga organisationer och i samband med beslutsfattande inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Överåklagare Sven-Erik Alhem hävdar att de nya lagförslagen innebär att beviskraven i diskrimineringsmål blir för låga.
Enligt förslaget ska den som känner sig diskriminerad lägga fram fakta som gör att man "kan anta" att det förekommit diskriminering. Sedan är det upp till den som är anklagad att komma med motbevis.
-- Jag är varm anhängare till att man ska skydda dem som är utsatta för diskriminering. Men man ska komma ihåg att det alltid finns en risk med omvänd bevisbörda, säger Alhem till TT.
Han understryker att det i vissa fall kan finnas ekonomiska motiv bakom en anklagelse om diskriminering. Enligt utredarens förslag ska skadeståndsbeloppen generellt sett höjas.
Särskilt utsatta är de små näringsidkarna, anser Sven-Erik Alhem. De har inte råd att anlita toppadvokater på området och riskerar höga skadestånd om de döms för diskriminering.
I sitt yttrande till Riksåklagaren föreslår Sven-Erik Alhem att beviskraven ska höjas, så att den som känner sig diskriminerad ska "göra det sannolikt" att det förekommit diskriminering.
Ombudsmannen mot diskriminering (DO), Margareta Wadstein, avfärdar Alhems kritik. Hon anser inte att förslaget innebär omvänd bevisbörda, utan delad bevisbörda. Innan saken prövas i domstol måste ju först den som anser sig ha blivit diskriminerad kunna lägga fram någon form av bevis för att diskriminering har förekommit, påpekar hon.
-- Jag blir förvånad över hans reaktion. Men han är ju van vid brottmål. I civilmål är det vanligaste att bevisbördan delas, säger hon till TT.
Som exempel tar hon en hyresgäst som anklagas av hyresvärden för att inte ha betalat hyran.
-- Då är det hyresgästen som ska bevisa att hyran är betald, inte värden som ska bevisa att den inte är det.
Margareta Wadstein är däremot kritisk mot lagförslagen på andra punkter. Hon vänder sig mot att de som driver företag i aktiebolagsform även i fortsättningen kommer att sakna skydd mot diskriminering. Lagförslagen gäller bara fysiska personer.
En stor del av anmälningarna till DO kommer från företagare som exempelvis driver bemanningsföretag eller städfirmor och upplever att de gått miste om jobb på grund av personalens etniska bakgrund.