Efter årsskiftet grundas lantbrukarnas bidrag på hur mycket åkermark eller beteshagar de har, inte på vilken gröda som produceras. Men sockret ställdes utanför EU-reformen och har fortsatt produktionsstöd. Det ger sockerbetsodlare stödpengar både för mark och gröda.
Minskade sockerbidrag är på gång inom EU, men kan bli verklighet tidigast 2006 om kommissionen lyckas få till ett reformförslag nästa år.
-- Vi utgår från att sockerreformen kommer att lösa problemet med betodlarnas överkompensation, så vi kommer att driva på för att det ska gå så fort som möjligt, säger Dag von Schantz, departementsråd på jordbruksdepartementet.
Ett år med överkompensation blir runt 100 miljoner kronor för de 50 000 svenska hektar betor som får cirka 2 000 kronor per hektar.
-- Visserligen kostar arealstöden totalt drygt fyra miljarder kronor, men 100 miljoner är ändå inga småsummor precis, säger von Schantz.
Det finns ingen extrakassa att ta pengarna ifrån. Lantbrukarna får själva betala genom en intern omfördelning.
Flest betor odlas på Gotland och i Skåne där gårdarna oftast också har spannmålsodling. När spannmålsåkern från årsskiftet måste vara med och betala för betstödet kan Skånegården alltså ändå få in sina pengar. Det är rena spannmålsbönder i till exempel Västergötland och Östergötland som får betala kalaset, enligt Jordbruksdepartementet.
Trots att både Sverige, Danmark och Tyskland tryckt på hos EU-kommissionen så har ingen kommit på någon lösning inför den 1 januari.