Hampaodling kan på lång sikt bli viktig både för lantbrukarna och svensk industri. Men EU-domstolens besked i veckan att upphäva det svenska förbudet mot odling av hampa kommer förmodligen inte att leda till att det omedelbart blir en vanlig gröda för svenska bönder.
Innan odlingen kan ta fart måste det byggas upp en beredningsindustrin och dessutom måste industrins intresse för industrihampan väckas.
Hampans fibrer är användbara, vilket också bevisas av forskningen i utlandet där hampaodling varit tillåten. Det menar Rolf Olsson, forskningsledare för enheten för biomassateknik och kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
Det går att göra nya kompositmaterial och nya isolermaterial som gör att husen andas bättre. Fibrerna har förmåga att ta upp och avge fukt som mineralull inte gör, säger Rolf Olsson.
Han tror också att hampa kan användas vid tillverkning av säckpapper och där bli en svensk konkurrensfördel.
Det går att göra det tunnare men ändå starkare och med mindre förbrukning av material, säger han.
Som kompositmaterial finns det redan i inredningsdetaljer i tyska bilar. Forskningen har släpat efter i Sverige på grund av förbudet, men nu hoppas Rolf Olsson att den kan komma igång igen.
Oljehampans frö ger en olja som har en från näringssynpunkt bättre sammansättning av fettsyror än raps och andra oljeväxter. Oljan kan också användas till färger för att ge dessa bättre egenskaper.
Försök som SLU gjort visar att hampan får bättre fiberegenskaper när den odlas i norra Europa än i Sydeuropa. Den kan därför passa även i norra Sverige.
Hampan är lättodlad och växer snabbt. Den är en bra växtföljdsgröda eftersom den hämmar ogräs och inte kräver så mycket bekämpningsmedel.
Rolf Olsson säger att det relativt snabbt går att utveckla en teknik för att direkt på fältet kunna avgöra om hampan innehåller för mycket av narkotiska ämnen. Försök har redan gjorts och även redovisats för Rikspolisstyrelsen.
Hampanätet, en intresseförening för industrihampan, öppnade på lördagen sin första större utställning på Repslagarmuseet i Älvängen utanför Göteborg. Den har förberetts under ett års tid och det är en slump att den hade vernissage bara några dagar efter domstolens beslut.
Ulf Hammarsten i Skottorp utanför Laholm och ett par lantbrukare på Gotland har tidigare varit föremål för brottsutredningar i Sverige för att de odlat hampa.
När det nu blir fritt manar Susanne Gerstenberg, ordförande för Hampanätet, till besinning. Hon tror inte på någon omedelbar massodling.
Det hjälper inte att vi får odla. Vi måste se till att ha en marknad, det är avgörande.
Hon säger också att det krävs att man visar att det finns en avsättning för grödorna om bonden ska få EU-bidrag.
Det krävs dessutom förmodligen tillstånd så att man kan kontrollera att det inte rör sig om droghampan, säger hon.
I utställningen ingår också en modevisning. Det finns kläder gjorda av hampa. Kläderna har importerats från länder, främst i Asien och Österuopa, där är tillåtet att odla hampa.