Svenska barnrum bågnar av leksaker. Ändå blir det rejäl påfyllning varje jul.
Handlarna planerade julens leksaksutbud redan i våras. Med sprängfyllda lager inväntar de anstormningen av rådvilla vuxna på jakt efter den optimala julklappen.
Den stora jultrenden i leksaksbranschen de senaste åren är återvändandet till klassikerna, berättar Lena Hedö, vd i Sveriges leksakshandlares riksförbund. Hockeyspel, Barbie- och Skrållandockor, bilgarage och traditionella familjespel som Monopol är några exempel.
Nästan alla leksaker produceras i Ostasien och efter vårens mässor måste handlarna bestämma sig för vad som ska stå på hyllorna till jul. Varje år finns det storsäljande nyheter, som det blir slagsmål om på slutet. Ett exempel från i fjol är Harry Potter-lego.
Leksaksforskaren Anders Nelson undersökte tillsammans med en kollega 152 barnrum för några år sedan. De kom fram till att ett svenskt barn i genomsnitt har 536 leksaker.
Ingen har lyckats ge ett fullständigt svar på vad som kännetecknar en riktigt bra leksak. Anders Nelson drar paralleller till vuxenvärlden - de saker vi uppskattar mest är inte alltid de vi använder mest.
Det centrala med leksaken kan vara identifikation och kommunikation. Bra leksaker för barnet kan vara de som ger en bra bild av vem barnet är.
Julklappsgivaren drar lätt slutsatsen att gåvan var meningslös om leksaken redan några veckor efter jul lagts på hyllan. Till tröst påminner Anders Nelson om att vi lever i ett konsumtionssamhälle, där själva införskaffandet av saker är minst lika viktigt som användandet.
Det är själva handlingen, att köpa eller att få leksaker som är poängen.
Hur vi vuxna komponerar barnens leksaksvärld har stor betydelse för deras utveckling.
Utveckling är många gånger resultat av lärande, och lärande sker när man gör någonting, säger Anders Nelson.
Vill man att barnen ska röra mycket på sig ska man satsa på saker som stimulerar till rörelselekar.