-- Guld och diamanter ligger ju och skräpar överallt, men den här allékantlaven hittar man sannerligen inte varje dag, säger han.
Med fingret pekar han på en oansenlig vit fläck, mest lik en förhårdnad, på den tjocka almstammen.
-- Den är rödlistad och alltså hotad, berättar Håkan Lättman. Att den faktiskt växer i den här allén tyder på att miljön runtomkring är bra.
För lavar är känsliga för det männi-skan släpper ut i luft och vattendrag.
-- Vanliga växter har ett slags hinna som skyddar mot yttre påverkan. Lavar saknar det skyddet. Dessutom har laven inga rötter utan tar upp sin näring med hela växtkroppen. Dåliga ämnen går rakt in i organismen som kan skadas.
Däremot är laven ingen vekling när det gäller den belastning som naturen själv utsätter den för.
-- Tänk dig lav på en sten som står där i sol och regn, vind och snö hur länge som helst . . . Det klarar den bra.
Håkan Lättman är snart färdig biolog. Som examensarbete har han inventerat lavförekomsten på 111 träd i en allé i Malm-slätt. På de fyra trädslagen alm, ask, hästkastanj och lönn har han funnit sammanlagt 60 lavarter. Tre av dessa -- allékantlav, grynig dagglav och korning nållav -- är rödlistade. I allén finns också fem signalarter av lav: lönnlav, vit skivlav, kornig nållav, gul nållav och gulvit blekspik,
-- Signalarterna talar om att den omgivande miljön har höga naturvärden.
Tar vi ett par kliv närmare en stor ask ser vi att den grova stammen inte bara bär upp en tung trädkrona utan också härbärgerar en massa annat liv.
-- Det kan finnas upp till 20 olika lavarter på en och samma stam, berättar Håkan Lättman. På lavarna går mängder av små spindeldjur och betar.
Själv går han och letar och medger att han har svårt att låta bli att krypa nära varje träd han passerar i vardagen. Det kan finnas något spännande eller sällsynt även på almar och kastanjer inne i stan.
-- Jag har konvolut (små kuvert) i fickorna på alla mina jackor, avslöjar han. Ser jag en intressant lav tar jag med en bit hem och artbestämmer den.
Att gå runt och registrera lavar har nästan blivit en yrkes- eller snarare studieskada. Fast så fungerar väl de flesta som är riktigt engagerade i något, resonerar Håkan Lättman.
-- Innan jag började läsa biologi var jag mattläggare. När jag kom hem till någon brukade jag notera "jaha, här har vi ett Tarkett ultra" eller "se där, linoleumgolv".
Lavintresset var inte avgörande när han valde utbildning, det har kommit med tiden.
-- Man börjar nog brett och blir sedan mer och mer specialiserad. Och lavar är intressanta. De består av två organismer, en svamp och en grönalg som lever i symbios. Grönalgen samlar ljus och svampen skyddar.
Det finns 2 100 lavarter i Sverige. En av dem vore särskilt rolig att stöta på.
-- Jag skulle vilja hitta en värmlandslav. Den laven finns idag i hotkategori "försvunnen"