Strålkastare riktas alltmer mot forskningen av åldrandet. Det har säkert många anledningar, men en av de viktigaste är att vi blir äldre och äldre. I Corren den 23 mars kunde vi redovisa att antalet personer som blir äldre än 85 år ökar med närmare 50 procent fram till år 2030. Samma år beräknas var fjärde person i Sverige vara över 65 och inget talar för att utvecklingen stannar av där.
Detta faktum kräver någon form av förändring, det är ganska enkel matematik. Allt färre ska försörja allt fler om vi fortsätter att pensionera oss vid 65. En av åtgärderna som regeringen vidtagit är att tillsätta en pensionsåldersutredning. Målet är att hitta vägar för att höja pensionsåldern.
Tänker lika bra
Gamla gaggiga gubbar och tanter kan vi inte ha kvar på arbetsplatserna. Det säger sig självt. Men är det så? Blir vi senila bara för att åren går? Boo Johansson, professor i psykologi, har presenterat en sammanställning av vad vi vet om den åldrande hjärnan idag och budskapet är på många sätt uppmuntrande.
Hjärnan åldras visserligen, men det finns många funktioner i hjärnan som inte självklart påverkas av åldrande och det finns mycket som kompenserar det som börjar fungera sämre eller långsammare.
Nu ska genast sägas att hur man åldras är väldigt individuellt. Vi bär med oss vårt genetiska arv, det kan vi inte göra så mycket åt men såväl knopp som kropp påverkas också av hur vi lever vårt liv. Det kan vi däremot göra en hel del åt.
En relativt ny kunskap om hjärnan är att den är formbar långt upp i åldern. Får vi vara friska och tillåts åldras normalt tänker vi lika bra som yngre ända upp till 80 års ålder. Kanske inte likadant, men lika bra och vi kan lära oss nya saker hela tiden.
Psykisk snabbhet, koncentrationsförmåga och logik är några förmågor som försämras med åren medan verbala förmågor, praktisk problemlösning, förmågan att komma ihåg faktakunskaper och förmågan att bibehålla färdigheter "som sitter i ryggmärgen", exempelvis cykling eller hur man borstar tänderna, till och med kan bli bättre.
Det betyder att man livet igenom kan lära sig nya saker lika bra eller bättre allt eftersom, men det kan ta lite längre tid att både lagra och plocka fram kunskap från långtidsminnet ju äldre man blir.
Hönan eller ägget?
Något som många äldre kan uppfatta som besvärande är att det episodiska minnet, det vill säga det som lagrar händelser som vi varit med om, försämras med åren. Men vet ännu inte med säkerhet varför. Det kan påverkas av att vi oftare blir sjuka efter 50 och det kan bero på att hjärnan åldras.
Det är ett problem som forskare brottas med. Det är svårt att avgöra vad som är hönan och ägget. Påverkas vår tankeförmåga av det som kan kallas "normalt åldrande" alltså ett kroppens förfall opåverkat av sjukdomar, eller beror eventuella försämringar av minne och inlärningsförmåga av sjukdomar vi drabbas av och därmed mediciner vi tar?
För oss vanliga människor är det kanske ännu inte så viktigt. Forskare har nämligen redan hittat en lång rad åtgärder vi, oberoende av genetiskt arv eller sjukdomshistoria, så gott som alla kan vidta för att hålla vår hjärna i trim.
Helst bör vi planera för att bli så klara i huvudet som möjligt redan från barnsben, men ser vi till att börja åtminstone vid halvtid, 50 års ålder, är mycket vunnet.
Miia Kivipelto är geriatriker och har varit delaktig i många långtidsstudier av åldrandets mekanismer. I dessa studier har man funnit att det finns starka bevis för att högt blodtryck, höga blodfetter, fetma, rökning, stroke (som ju kan förebyggas genom att undvika de först nämnda faktorerna) och diabetes ökar risken för att utveckla demens.
Trevligt recept
Lika starka bevis finns för att utbildning, motion, social aktivitet och att åtgärda eventuellt högt blodtryck med mediciner, minskar risken för demens. Det finns också en hel del som tyder på att några koppar kaffe om dagen, måttlig alkoholkonsumtion, antioxidanter samt fisk- och olivolja minskar risken för att vår hjärna slår igen butiken.
Receptet för att hålla hjärnan igång på ålderns höst är alltså ganska trevligt:
Drick kaffe, ett par glas vin om dagen, ät medelhavskost, lär dig nya saker, utsätt hjärnan för utmaningar, umgås med vänner och rör på dig.
- Och dansa mer än gärna, säger Miia Kivipelto i ett av sina föredrag som finns att se och lyssna på, på youtube.
Dans förenar flera av de faktorer som hjärnan gillar. Samvaro med andra, mental utmaning och motion.
Hon berättar också att det inte finns några belägg för att den uppsjö av kosttillägg som erbjuds i dag har någon effekt. Vitaminer, mineraler, antioxidanter och allt det andra kroppen behöver, tillförs bäst genom en rätt balanserad kost (tallriksmodellen), gärna med inspiration från medelhavet där frukt, olivolja, grönsaker och fisk står på menyn.
Hjärnan behöver liksom resten av kroppen rätt form av bränsle och en god syresättning, det förstår man ganska lätt. Men hur kan det komma sig att social samvaro och mentala utmaningar förbättrar oddsen för att hålla sig klar i huvudet på ålderns höst?
Arbete eller pension?
Use it or loose it är ett begrepp som används av hjärnforskare. Hjärnan är väldigt formbar och den danas av det vi använder den till. Nervceller och synapser som används överlever och blir effektivare ju mer vi använder dem. De vi inte använder dör. Detta bortfall av nervceller sker under hela livet och behöver inte påverka vår förmåga att tänka och göra. Tvärt om är denna utrensning helt normal. Men vi aktiverar och behåller fler om vi utnyttjar hjärnan, ger den mentala utmaningar.
Slutar vi använda våra "grå" så dör de.
Nu tillbaks till pensionsåldersutredningen. Det ligger nära till hands att av detta dra slutsatsen att vi skulle må bra av att fortsätta jobba långt upp i åren. Då skulle vi hålla hjärnan i trim och mota tankedimman framför oss.
Ja, visst kan det fungera så, sammanfattar Boo Johansson. Men det beror helt och hållet på vad man har för jobb, hur frisk man är vid pensionsåldern och vad man har för möjlighet till hjärngympa när man släpper jobbet och tar sig an den nyvunna friheten.
Ett rikt och stimulerande pensionärsliv är väl så bra för att hålla tankeförmågan igång som de flesta arbeten och en del arbeten stimulerar förstås mindre än en rik fritid.
Men han konstaterar också att vår tankeförmåga inte blir sämre bara för att vi blir äldre, inte förrän vid hög ålder (först efter 80 års ålder) försämras den mer påtagligt. Det gör att en hel del arbetsgivare, undantaget de som erbjuder jobb som kräver reaktionssnabbhet, borde vara sugna på att behålla sina anställda. De är både erfarna och kan lära sig nytt, så länge de håller sig friska och krya.
Tina Gerdien
013-28 03 66
tina.gerdien@corren.se