I en röd länga som SJ en gång byggde som godsmagasin finns det nu ett annat slags gods. Loppisen Axplocket har öppet två dagar i veckan. Prylarna är skänkta i huvudsak av Mantorpsbor, och det är också mest de som tittar in och kollar om det kommit in något nytt på hyllorna. Och det har det oftast.
Ingemar och Gunvor Gransö är två av en grupp på fyra som driver loppisen genom en ideell underavdelning till Elimkyrkan i Mantorp. De andra två är fastighetsägaren Hans Gustavsson – mer känd som Radio-Hasse – och Viktor Avdiakov. Den senare kommer från Ryssland och det har sina fördelar, eftersom mycket av hjälparbetet är riktat mot andra sidan Östersjön.
I Estland finns ett Rehab-center med namnet "Village of hope" som Elim i Mantorp stödjer. Från Axplocket skickas flera gånger om året inlämnade kläder och prylar som inte hittat köpare i Mantorp. De sakerna säljs på en loppis där, eller skänks till behövande, till barnhem eller till äldreboende. Även Moldavien har fått ta emot hjälpsändningar.
– Pengarna från försäljningen fördelar vi på olika projekt. Ria i Mjölby får ett bidrag och vi stödjer unga flickor som utnyttjats för sexhandel i Nepal och Thailand, berättar Ingemar Gransö.
Det är onsdag eftermiddag och då och då kommer det in kunder. En av dem har med sig en kasse böcker som han lämnar till Ingemar. De flesta får prismärkningen 5 kronor. Men inte alla. På ett litet bord ligger ett nytryck av den praktfulla "Suecia antiqua et hodierna" med Erik Dahlbergs berömda gravyrer. Det kostar 500 kronor, men då får man mycket bok för pengarna.
– Men bäst går husgeråd. Och så har vi sålt mycker jultextilier. Vi fick en stor sändning från hemslöjden, berättar Gunvor Gransö.
Hon tycker att det blivit ett uppsving av viljan att skänka det senaste året.
– Jag tror att flyktingsituationen påverkat. Många har fått upp ögonen för att det finns behov, säger hon.
Många kunder kommer in med specifika önskemål. Mantorpsdbon Kerstin Flygh har hittat två gardinstänger att komplettera dotterns hem med. Barnbarnet Emilio är med som smakråd.
Husgeråd, juldukar och inredning lockar inte alla. Ingemar visar en lite hårdare avdelning – eller gubbdagis, som han kallar det – med verktyg och gamla motortidskrifter.
– Vi fick en massa verktyg från ett torp i Öjebro. De skänkte allt till oss, säger han.
En del av lokalen är vinterbonad och uppvärmd. Där har man den textila avdelningen och där kan kunderna värma sig med en kopp kaffe, eller glögg när det är den tiden.
– Många kommer för att få en pratstund och för den sociala samvaron, berättar Ingemar.