När arkeologerna snart är klara med sin utgrävning i Veta är de överraskande nöjda med sina fynd. Tre ovanligt tydliga boplatser har avslöjat sig under mark-ytan.
På utgrävningens näst sista dag träffar Correns reporter arkeologerna Bengt Elf-strand och Johan Stenvall på ett fält utanför Veta kyrka. På platsen ska det så småningom bli ett 30-tal villatomter men sedan slutet av april har den varit arbets-plats för ett team på sex arkeologer från Riksanti-kvarieämbetet.
-- Vi gjorde två testgrävningar och en grundlig förundersökning förra året och då tog vi också några prover som kunde dateras till bronsåldern, förklarar Johan Stenvall som är projektledare för utgrävningarna.
-- Vi har hittat fynd från 800 före Kristus till ungefär 600 efter, förklarar Bengt Elfstrand.
De båda arkeologerna förklarar att den bästa bilden av jordlagren under mark-ytan framträder i samma stund som en grävmaskin skalar av ett lager med sin skopa.
-- Vi är med och fotograferar i samma stund som jorden grävs bort och då syns allt jättetydligt, säger Johan Stenvall.
-- Sedan kan det ibland bli ett pusslande att i efterhand få fram allt.
I nästan tre månader har arkeologerna grävt, putsat och pusslat, och några dagar före semestern kan de summera arbetet som framgångsrikt.
-- Det har gått över förväntan, säger Johan Stenvall.
-- Vi har fått goda svar på de frågeställningar vi kom hit med och sedan har det självklart dykt upp mycket nytt att klura över, men så är det alltid. Vi skulle nog kunna pyssla här i några veckor till med hela gänget.
De mest intressanta fynden är de tre boplatserna från tre olika tidsperioder. Bengt Elfstrand förklarar fynden närmare:
-- Vi är inte helt säkra men det kan röra sig om sex olika hus och det vi kan se är var husets stolpar stod.
Bengt förklarar att husen på bronsåldern oftast var konstruerade av stolpar på rad med flätat ris och lera som väggar. Ofta var de byggda efter standardmått och hade en boningsdel och en ladugårdsdel.
-- Det var bönder som bodde här då, men de hade också mycket boskap, förklarar Bengt Elfstrand vidare.
På fältet där utgrävningen ägt rum ser man en tydlig sänka som delar det i två delar.
-- Här gick det en bäck förr som troligen anslöts sig till Svartån, förklarar Bengt Elf-strand.
-- Och det är därför vi hittar boplatser just här. Det var den bördiga jorden och bäcken som fick människorna att fastna för just den här plasten.
Arkeologerna gissar att boplatserna kan ha bebotts av sex till tio människor, möjligen en familj. Det var inte ovanligt att familjerna flyttade runt och odlade marken de tidigare bott på.
-- Det speciella med den här utgrävningen är att vi har fått tre platser som vi kan jämföra och studera om-flyttningar som människorna gjort. Annars har vi ofta bara tillgång till en enda remsa där det ska bli vägbygge, förklarar Johan Stenvall.
Efter den nära stundande semestern avslutas projektet med mer inomhusbetonat arbete. Alla fynd och resultat ska analyseras och sammanfattas i en rapport.
Vem vet, kanske ägnar någon framtida villaägare en lat semester dag åt att läsa om hur människorna levde i hans eller hennes trädgård för nästan 3 000 år sedan.