Bug Run på Mantorp Park är kontrasternas arrangemang. Alltifrån trimmade fartmaskiner i Beetle Cup till en pedaldriven rostig bubbla från 1962.
Bug Run är inte bara ett evenemang för motorentusiaster i allmänhet och VW-älskare i synnerhet. Det är också en social händelse av vikt.
-- Nej, men hej är du här i år igen, var en vanlig fras vi hörde under ett par timmars strosande på den stora parkeringsplatsen. Vi talade med åtskilliga som varit här vid 20 tillfällen.
En sak imponerar. Idérikedomen vet inga gränser när grabbar som kan hantera en svets får fatt i en rostig Folka.
Anders Fridhs röd-vitblå Beetle är en färgklick i depån. Racingbilen har 2,8 liters motor och utvecklar en effekt på ett par hundra hästkrafter och bildar stall tillsammans med en silvergrå kompis som har en cylindervolym på 3,2 liter.
Anders Fridh driver bilverkstad i Stockholm och kör Beetle Cup på fritiden. Arbetsliv och fritid går i varandra. Om en stund ska Volkswagens svenska vd provköra bilen. De här fordonen är modifierade, ombyggda och trimmade och har föga gemensamt med standardbilar som finns till salu i handeln.
Anders är före detta dragracing-förare och har kört många varv på Mantorp Park. Som dragracingförare har han svenska rekordet på 200 meter med 5,99.
-- Mitt hjärta står fortfarande dragracingen nära men det är kul med banracing också, säger han till Corren.
I andra änden av parkeringsplatsen håller Morgan Colling från Hölö och hans son Melker till. Också deras VW-buss av årsmodell 1965 drar till sig nyfikna blickar för större skrothög har inte skådats på E 4 norr om Lissabon. Eller?
Hur många gånger stoppade polisen dig på vägen hit?
-- Inte någon gång. Och hade de gjort det så hade de inte haft något för det. Bussen är i toppskick med ny motor, nya bromsar, ny fjädring, ja rubbet.
Morgan berättar att det minst sagt annorlunda utseendet beror på att bussen är omlackad åtta gånger. I olika kulörer. Han köpte den för ett par år sedan och då hade den stått 20 år på en åker utanför Linköping. De förra ägarna har använt den som transportfordon till olika festplatser runt om i Östergötland.
Morgan satte en ära i att få bussen i ordning till utsatt besiktningsdatum och lyckades. Den gamla Folkabussen gick igenom besiktningen utan anmärkningar.
-- Kompisar från Malmö i söder till Söderhamn i norr hjälpte till. När det finns intressanta renoveringsobjekt är folk i bilkretsar hur arbetsvilliga som helst och vi hade riktigt roligt under tiden, säger Morgan Colling.
Så trots den mångkolorerade ytan -- döm inte hunden efter håren.
Om racingbilarna i depån hade hästkrafter i överskott så utgjorde Bosse och Fredrik Hanssons fordon den andra ändan av kontrastskalan. Deras Folka från 1962 är nämligen en stor trampbil.
-- I ett svagt ögonblick under en semesterresa söderut lovade jag Fredrik att han skulle få en riktigt bra trampbil. Och han gav sig inte förrän vi byggt om den här gamla Folkan som stått på logen utanför vår gård i Norrtälje, berättar Bo.
-- Jag har varit på Bug Run i 20 år med olika slags fordon men ingen har väckt lika stor nyfikenhet, säger Bo och myser.
Och det märks. Under vår pratstund samlas många nyfikna kring trampbilen och digitalkamerorna kommer till flitig användning.
Fredrik, som har ett par år kvar till 18, försäkrar att fordonet är en fullvärdig ersättning i väntan på den riktiga svänglappen och vanligt åkdon.
Trampbilen är femväxlad och monterade av växellådor från cyklar. Men far och son kör mest på ettan.
Klarar ni uppförsbacken på parkeringen?
-- Ja då, men vi har träningsvärk på måndag.
På en kulle med utsikt över parkeringsplatsen häckar fem norska ungdomar i tältet.
Natten har varit kall och fuktig och de värmer sig över grillen. En orange VW-bubbla får fyndigt nog utgöra ena sidan av tältet.
De är från Elverum och Tomas Öien är på Mantorp Park för sjätte året. Kvintetten tycker att det mesta är "grejt" i Östergötland utom vädret förstås.
-- Lika kallt och regnigt som hemma, konstaterar Cicilie Bore.