Efter upprepade fall av skadegörelse pÄ Veta skola vÀljer nu Mjölby kommun att ta till flera metoder för att hÄlla Àldre ungdomar borta frÄn skolans omrÄde. Skolans byggnader har vid flertalet tillfÀllen blivit utsatta för skadegörelse och vid ett tillfÀlle har fyrverkerier avfyrats in i lokalerna, vilket vi tidigare har rapporterat om.
PÄ grinden till skolans omrÄde varnas nu passerande för att omrÄdet bevakas med kameror och att obehöriga inte har tilltrÀde till skolans omrÄde. Men Ànnu Àr kamerorna inte pÄ plats.
â De initiala Ă„tgĂ€rder som vidtas i dessa fall Ă€r att vi ser över hur vi kan förstĂ€rka belysning, samt ser till sĂ„ att det framgĂ„r tydligt att skolans omrĂ„de inte Ă€r allmĂ€n plats, berĂ€ttar Morgan Lantz, sĂ€kerhetschef pĂ„ Mjölby kommun.
Redan i dag finns kameror pÄ vissa skolor i Mantorp, bekrÀftar Mjölby kommuns sÀkerhetssamordnare Staffan Gezelius som nyligen haft möte med rektorn pÄ Veta skola.
En annan ÄtgÀrd kommunen vidtar Àr att sÀtta upp en sÄ kallad ljudskrÀmma, ett slags larm som sÀnder ut ett högfrekvent ljud.
â Ja, det stĂ€mmer, det finns som Ă„tgĂ€rd att göra, speciellt mot ungdomsgĂ€ng och fall av skadegörelse i samband med det, sĂ€ger Staffan Gezelius.
Det Àr helt enkelt ett ljud som uppfattas av personer som Àr under ungefÀr 25 Är som stör sig pÄtagligt av det hÀr vilket gör man inte vill uppehÄlla sig i det omrÄde som de hÀr finns.
Ăr det nĂ„got ni har testat pĂ„ andra hĂ„ll?
â Ja, det finns sĂ„dana pĂ„ nĂ„gra stĂ€llen i kommunen.
Ser ni nÄgot resultat?
â Ja, vi har fĂ„tt indikationer pĂ„ att man föredrar att inte uppehĂ„lla sig vid dessa platser, det Ă€r för pĂ„trĂ€ngande ljudmĂ€ssigt.
Ăr det ett ljud som kan störa andra i omgivningen?
â Nej, den har en viss rĂ€ckvidd beroende pĂ„ modell och tĂ€cker en viss vinkel. Man kan sĂ€tta upp dem dĂ€r man ser de hĂ€r platserna dĂ€r unga vill hĂ€nga eller uppehĂ„lla sig. Det finns ocksĂ„ möjlighet att styra vilka tider utrustningen ska vara aktiv.
Hur lÀnge har kommunen anvÀnt utrustningen?
â Jag Ă€r tĂ€mligen ny pĂ„ plats sĂ„ jag skulle gissa pĂ„ att det var under förra Ă„ret som det hĂ€r implementerades.
Rektorn pÄ Veta skola Jennica Berzelius berÀttar att Àven andra ÄtgÀrder vidtas för att minska skadegörelsen.
â Vi provar först och frĂ€mst att öka belysningen pĂ„ skolgĂ„rden. Det Ă€r vĂ„r matsal som har varit utsatt flera gĂ„nger under förra terminen.
Vad tÀnker du kring den hÀr ljudskrÀmman?
â Jag hade aldrig hört talas om det innan sĂ„ det Ă€r klart det ska bli spĂ€nnande att se om det ger effekt. Och den ska bara vara pĂ„ under vissa timmar har jag förstĂ„tt.
En och annan person kanske funderar pÄ hur ett sÄdant hÀr ljud pÄverkar de ungas hörsel. Vi stÀller frÄgan till Anders Fridberger, professor i hörselvetenskap vid Linköpings universitet.
â De flesta av oss tappar hörseln vid höga frekvenser med Ă„ren. Det finns mĂ„nga ungdomar som hör ljud som Ă€ldre personer inte har förmĂ„gan att göra. Det utnyttjar man ibland pĂ„ ringsignaler pĂ„ mobiler.
Ăr det ljud som kan skada hörseln?
â Jo, det Ă€r klart att ljud kan skada öronen, det beror pĂ„ vilka ljudtrycksnivĂ„er det handlar om och det handlar i sin tur om hur lĂ„ngt ifrĂ„n ljudkĂ€llan man Ă€r. Sedan finns det ljud som upplevs obehagliga som inte Ă€r sĂ€rskilt starka.
Har du hört talas om sÄdana hÀr ljudskrÀmmor?
â Nej, det har jag inte hört förut. Och jag vet inte hur mycket man vet om högfrekventa ljuds avskrĂ€ckande effekt.