n Murelementen i en EW-grund består av en stomme av tryckimpregnerat trä ingjutet i ett tunt betongskal.
Den här typen av grund började tillverkas och användas på 1970-talet, men redan 1984 upptäckte Statens provningsanstalt hur fukt-känslig konstruktionen var.
Tryckimpregnerat trä ruttnar normalt inte, men mögel och bakterier kan ändå växa på träet i fuktiga miljöer. Och i en grund av den här typen är fuktnivån alltid hög. Dessutom finns andra hälsorisker med tryckimpregnerat trä. Numera får sådant trävirke inte användas i bostäder.
Att åtgärda en EW-grund i en villa kostar mellan 250 000 och 400 000 kronor. Om huset har en källare som ska ha bostadsstandard kan kostnaden bli ännu högre.
Källa: Leif Svensson, Vått & torrt fuktskadeservice i Linköping.
När ett par i Mantorp skulle sälja sitt hus förra året fick de en obehaglig överraskning. Husets grund bestod inte alls av betongsten, som det stått i mäklarföretagets fastighetsbeskrivning när paret köpte huset 1996. Det var en EW-grund, en konstruktion som i dag inte får användas i vid nybyggnad av bostäder och som har hög riskfaktor för fuktskador.
Nu stämmer paret mäklarföretaget. De kräver ett skadestånd på minst 250 000 kronor för att kunna bygga om grunden.
Att det var fråga om en EW-grund upptäcktes av den nye mäklare som paret anlitade för försäljningen.
--Den här mäklaren anser att huset är praktiskt taget osäljbart om inte grunden åtgärdas, säger parets advokat Sören Ödell, som i går lämnade in en stämning till Linköpings tingsrätt mot mäklarfirman som sålde huset 1996.
Sören Ödell har varit i kontakt med fastighetens förra ägare, som sålde huset till Mantorpsparet. De förnekar att de lämnat den felaktiga uppgiften om betongstenen till mäklaren, och skrev också på ett papper vid försäljningen 1996 att de inte misstänkte några allvarliga fel på huset.
-- Och jag har valt att tro på dem, säger Sören Ödell.
Därför riktas stämningen mot mäklarföretaget. I stämningsansökan hävdar advokaten att mäklarföretaget har ansvar för det som står i fastighetsbeskrivningen, oavsett vem som lämnat uppgifterna. Köparen ska kunna utgå ifrån att det som står i beskrivningen också stämmer.
-- Om uppgiften om betongstenen har lämnats uppsåtligen kan det vara fråga om bedrägeri, säger Sören Ödell .
Den som ska köpa ett hus har enligt lag ett stort ansvar för att kontrollera husets skick, så kallad allmän undersökningsplikt.
Men i det här ärendet så faller undersökningsplikten när det gäller grunden, menar Sören Ödell. Mäklarföretaget hade ju uppgivit i fastighetsbeskrivningen att grunden var av betongsten.
-- Köparen har fog för att lita på uppgiften. Det är en komplicerad teknisk fråga, inget självklart som att huset är blått när det står att det ska vara rött. EW-grunden är dessutom till utseendet lik en betonggrund.
Mäklarföretaget anser sig enligt stämningsansökan inte ha gjort något fel i frågan om huset med EW-grunden. Företaget menar i stället att det är fråga om ett dolt fel, och att frågan om skadestånd borde riktas till dem som sålde huset.
Corren har varit i kontakt med mäklarfirman, som hänvisar till sin klagomålsansvarige för kommentarer.
-- För det första vill jag säga att motparten stämmer fel person, säger den klagomålsansvarige. Man kan inte stämma en mäklarfirma, mäklaren är alltid en fysisk person. Men det går ju ganska enkelt att rätta till.
Den klagomålsansvarige är också förvånad över att paret inte i första hand vänt sig till mäklarorganisationen för att få hjälp.
-- En rättegång kan bli en dyrbar historia om man förlorar. Det går att få gratis prövning i såna här frågor av allmänna reklamationsnämnden, som ett exempel.
Den klagomålsansvarige känner i övrigt inte till det aktuella fallet men tror det kan vara svårt för de klagande att bevisa att mäklaren gjorde fel.
Corren har inte kunnat nå Sören Ödell för en kommentar om felaktigheten i stämningen.