Bakgrunden till prickningen är en händelse som inträffade påsensommaren år 2003, då veterinären arbetade på hästkliniken i Mantorp.
En hästägare sökte upp veterinären sedan hästen två dagar tidigare skadat höger bakhov.
På kliniken fick hästen lugnande och bedövning, kvarvarande skadadvävnad skars bort, skadan spolades rent och ett bandagebyte skedde.
Veterinären sa att det var en hovböld och att hästen skulle gipsassamt ta det lugnt i cirka en vecka. De fick gå till hovslagaren påkliniken. Hästen röntgades på djurägarens begäran. Djurägaren frågadeefter antibiotika och smärtstillande men fick till svar frånveterinären att detta inte behövdes. När hästen efter några dagar inteblev bättre kontaktade djurägaren en annan veterinär på en annan ort.Hästen röntgades och man såg en förändring på hovbenet.
Den nya veterinären bad djurägaren att rekvirera de tidigareröntgenbilderna. Fem dagar efter beställningen hade de fortfarande intekommit och då ringde djurägaren till Mantorps-kliniken igen.
Då fick djurägaren som förklaring till den uteblivna leveransen attveterinären hade varit på semester. Efter en stund ringde denne ochförklarade att bilderna hade kommit bort.
I sitt yttrande till ansvarsnämnden höll vete-rinären fast vid atthästen hade fått en adekvat behandling och att han medvetet hade valtbort smärtstillande preparat då det kunde leda till en felaktigbedömning av skadans utveckling. Av denna anledning sa veterinären attdet var bättre om hästen hade lite ont de följande dagarna.
Det smärtstillande preparatet sattes sedan ändå på djurägarens eget bevåg.
För hästägaren framhöll veterinären att denne på grund avförestående semester inte kunde ta ansvar för den uppföljandebehandlingen.
Enligt vad veterinären vidare anförde i sitt yttrande behandlashovbölder inte i normala fall akut med antibiotika. Om komplikationeller mer djupgående infektion uppträder kan antibiotika däremot behövasättas in ett senare skede.
Veterinären beklagade att röntgenbilderna inte arkiverades medjournalen. Bilderna återfanns aldrig. Detta hade dock, enligtveterinären, ingen betydelse för skadans fortsatta behandling. Ingenfraktur eller annan övrig förändring hade synts på bilderna.
Statens jordbruksverk, som har tillsynen över veterinärerna, harpåpekat att röntgenbilder ska arkiveras i fem år och att det inte äraccetabelt att röntgenbilder plötsligt är puts väck.
Ansvarsnämnden har kommit fram till att veterinären missbedömtskadan. Nämnden drar slutsatsen att det inte rörde sig om en hovböld igängse bemärkelse utan att det var fråga om ett förhållandevis djupt,infekterat sår, som rimligen borde ha behandlats med antibiotika närdjurägaren besökte Mantorpskliniken.
Vidare är nämnden kritisk till att djurägaren fick tjata sig tillröntgenundersökningen och att röntgenplåtarna sedan hade försvunnit.
"Det vill också synas som att hästen kommit att stå utan en ansvarigveterinär; ansvaret för vården hade kommit att hamna hos djurägaren ochmöjligen också någon hovslagare", skriver nämnden.
Den menar att det var ett otillräckligt direktiv som getts, attutgången måste avvaktas, sett till vad det var för skada. Veterinärenborde ha sörjt för att någon kollega övertagit ansvaret förbehandlingen liksom en fortsatt tillsyn den närmaste tiden.
"Genom att inte sörja för detta eller att erbjuda någon annan formför assistans har XX av obetänksamhet kommit att underlåta vad som hadeankommit på denne i den veterinära yrkesutövningen.
Veterinären kan därför, i denna speciella situation, inte undgå en erinran", skriver nämnden.