Ibland är man faktiskt dum som en gås. Särskilt när man shoppar. När vi är på firarhumör kan vi utan att tveka smälla hundralappar på hängmörad oxfilé, kalixfiskad löjrom eller australiensolad shiraz - men när det kommer till de små, små detaljerna - då börjar strypsnaran dras åt kring plånboken. Just en sådan prekär detalj är konserverade tomater.
En helt ovetenskaplig gissning är att nio av tio svenskar väljer det där erbjudandet "tre för en tia" hellre än en endaste burk för hela hutlösa tio kronor. Gissa vilka som är godast...
Och det är här logiken börjar halta. Det är ju inga direkt svindlande summor det handlar om. En plastförpackning färska smaklösa holländska växthusodlade cocktailtomater kostar 35 spänn. Men en burk smakrika tomater från italienska solsmekta fält går loss på tio kronor. Vad får man för en tia i dag egentligen? Inte mycket.
Kan det då inte vara värt de där små extrakronorna för att få lite solsken i köttfärssåsen? Visst kan vi väl alla drabbas av en skral kassa emellanåt, men en investering på fyra-fem kronor ger garanterat smakrik avkastning.
Lågbudgetmärkena har nämligen inte bara sämre tomater, de fyller också burkarna med en massa äckligt vatten för att komma upp i rätt vikt utan att behöva stoppa i fler kassa tomater. Vem vill betala för konserverat tomatskadat vatten?
Nu är det ju tyvärr så illa ställt i detta tomaternas U-land att det inte är helt enkelt att få tag i kvalitetstomater på burk. Enklast att hitta är märket Mutti, men inte ens det är lätt. Leta annars efter burkar med texten San Marzano, det är en italiensk synnerligen trevlig tomatsort. Och köp ett gäng när du väl hittar dem. Tjata annars på din handlare att han eller hon ska ta hem.
Tumregeln är tragiskt enkel: Ju dyrare desto godare.
Regel nummer två: Lägg ner jakten på färska tomater vintertid. Då smakar de desto godare när det väl är dags.
Regel nummer tre: Om du ändå inte kan avstå från färska - köp alltid tomater med näsan. Färgen är oftast tillkommen på skumma grunder...
Regel nummer fyra: Hela konserverade tomater ger mer smak och mer fibrer för pengarna jämfört med krossade tomater. Mosa dem lite med en slev eller klipp med sax för såsigare konsistens.
Regel nummer fem: Cocktailtomater på burk är kul. De håller formen även efter kokning.
Värt att tänka på är också att tomater innehåller dunderantioxidanten lykopen. Det coola är att den inte försvinner vid tillagning, utan snarare förstärks.
Med andra ord finns det alls ingen anledning att fnysa åt burktomater. Hellre en burk bra kvalitetstomater än ett kilo färska tomater som smakar kopieringspapper (gammal Gahne-devis).
Bild 5-6: Tomater behöver framför allt sol och värme för att få den rätta smaken.
Bild 1 - Foto:
Bild 2 - Foto:
En stor sats, 1 timme.
Siciliens sötsyrliga svar på ratatouille. Kalas till en bit bröd eller på pastan.
1 burk hela tomater av bra kvalité
2 auberginer
salt
2 rödlökar
2 selleristjälkar
2 röda paprikor
50 g rostade pinjenötter
3 msk olivolja
nymalen svartpeppar
4 msk balsamvinäger
2 msk socker
1 msk tomatpuré
2 msk kapris
1/2 dl gröna oliver
Tärna auberginerna och strö över lite salt. Låt stå i tjugo minuter och skölj.
Skala och finhacka löken, strimla sellerin och de urkärnade paprikorna. Rosta pinjenötterna i torr stekpanna så att de får lite färg och börjar dofta. Akta så de inte bränns, det går fort!
Hetta upp olivolja i en gryta. Fräs selleri och lök några minuter tills de mjuknar. Tillsätt sedan konserverade tomater, aubergine, paprika och pinjenötter. Smaksätt med salt och peppar, balsamvinäger, socker och tomatpuré och en skvätt vatten. Koka i cirka 20 minuter eller till auberginerna nästan mjuknat. Häll i kapris och oliver mot slutet.
Servera ljummen med en bit gott bröd eller ovanpå pasta. Håller sig upp till två veckor i tät burk i kylskåpet.
4 portioner, 45 minuter.
Kardinalröd tomatrisotto. En härlig vegetarisk rätt som blir kanon med bra kvalitetstomater på burk.
1 burk (400 g) cocktailtomater av bra kvalité
1-2 l grönsaksbuljong
1 liten gul lök eller två schalottenlökar
2 msk olivolja
50 g smör
3 dl risottoris, carnaroli eller arborio
1 1/2 dl rött eller torrt vitt vin
1 kruka färsk basilika
1 liten knippa bladpersilja
100 g färskriven parmesan
salt
nymalen svartpeppar
Börja med grönsaksbuljongen och håll den sjudande. Skala och hacka löken riktigt fint.
Hetta upp olivolja och hälften av smöret. Fräs löken försiktigt tills den blir mjuk, glansig och genomskinlig. Tillsätt riset och låt fräsa med tills riskornen blir lite glansiga. Slå på hälften av vinet och låt koka in.
Häll på så mycket buljong att det täcker, sänk värmen och låt sjuda under ständig omrörning tills all buljong sugits upp. Tillsätt sedan en kopp i taget, efter cirka tio minuter häller du i hela tomatburken (med spad) och resten av vinet. Fortsätt sedan tillsätta lite buljong i taget tills riset blir färdigt men fortfarande har lite tuggmotstånd. Konsistensen ska vara som en lös gröt.
Tillsätt resten av smöret, rivna basilikablad, grovhackad persilja, färskriven parmesan, salt och nymalen svartpeppar. Rör om kraftigt och låt vila några minuter inför serveringen.
4 portioner, 40 minuter
En bra tomatsås behöver varje hem. Det här är min favorit.
2 burkar (à 400 g) hela tomater av god kvalité
1 liten gul lök
3 vitlöksklyftor
4 sardellfiléer
4 msk olivolja
1 liten nypa chiliflakes
1 tsk honung
flingsalt
nymalen svartpeppar
1/2-1 kruka färsk basilika
Skala och finhacka lök och vitlök. Hacka sardellfiléerna. Hetta upp olivoljan i en rymlig stekpanna. Tillsätt allt det hackade plus chiliflakes. Sänk värmen och fräs till löken blir riktigt mjuk och sardellerna smält.
Slå på tomater och mosa dem lite med en slev eller klipp sönder dem. Tillsätt honung, lite salt och peppar. Puttra i cirka 20 minuter. Smaka av med salt och peppar. Vänd ner rivna basilikablad.
Blanda med nykokt pasta och massor av färskriven parmesan.
Ibland har jag i lite mera chili, kapris och oliver, alternativt rivna rotfrukter eller fräst bacon. Färsk ingefära och kanel är också schysst. Allt funkar, bara basen är bra!