December är för många lååång väntan. På tomten och klappar. Barnet i krubban. Gemenskap och värme. Tillsammans med frid på jorden. Helst allt. Hoppet är det sista som överger människan.
Vad alkoholen kan ställa till med, blev jag som ung varse. På väg till julbönen i St Petri kyrka, med farmor och farfar.
Centrala Malmö var förfallet på 1950-talet, som på många håll. De som inte bodde i de välmående kvarteren med patricierhus, som farmor och farfar, hade det svårt.
Extra tydligt på vintern, särskilt jul och nyår.
Portvin fick en en betydelse farfar inte gillade. Således det, de anskrämligt klädda och lindrigt nyktra, skrålandes konsumerade i portarna. Ofta med barn närvarande.
Jag böjde ner huvudet, ville inte titta. Fast vi måste våga höja blicken. Göra något åt det.
Gott vin i små mängder mår de flesta bra av. December bjuder åtskilligt av den varan.