Visst måste det bli fest i dag, denna premiärmatreportagedag, åtminstone en vardagsfest. Våra gamla, nötta fest- recept dryper dock av grädde och smör. Hallå dietisten, vi behöver lite hjälp!
Dietister, är det inte sådant där genompräktigt folk som vill tvinga oss att äta som en kostcirkel?
-- Många tror nog att vi är präktiga, det håller Gunilla Lindeberg, dietist i Linköping, med om. Men vi förespråkar ingen extrem mathållning. Det finns inget som man aldrig kan äta (om man nu inte är känslig mot vissa födoämnen förstås).
Vi har precis ringt på hemma hos henne, blivit utskällda av Jack russelterriern Flisa, lämnat över påsen med nyinköpta grönsaker och torskfilé till extrapris och väntar på att Gunilla ska visa sina kokkonster. Hon mjukstartar med kaffe och italienska, urgoda småskorpor.
Det finns utrymme för all mat, det är hennes matfilosofi, bara inte vi äter allt på en gång och av slentrian.
I dag snurrar det av modedieter; Atkinsmetoden, stenåldersmetoden, pulvermetoden... Det finns ändå vissa grundbudskap som står sig, framför allt att det är bra att äta regelbundet. Eller som Gunilla säger, "få en skön rytm i maten"
-- Och att äta sådant som stärker och bygger upp kroppen. För mig är det inget motsatsförhållande till att äta mat som smakar bra.
Varför lyder vi inte?
-- Varför är det så svårt att lyda alla goda råd och falla för chokladglassen och bearnaisesåsen?
-- Vi präglas ju inte bara av kunskap, säger Gunilla Lindeberg, utan också av känslor, traditioner, tid, värderingar, utbud.
Och utbudet är stort. Mat överallt och jämt.
-- Vi får jobba för att hålla emot. Går du in på en bensinmack ska du jobba dig förbi wienerbröden, korv-arna och tre chokladbitar till priset av två.
Och det är bamseförpackningar och läskedrycker i stooora flaskor och fika med jättemuffins (420 kalorier, minst). Allt det där gör att vi numera hur lätt som helst kan få i oss mer av onödigheter än förr.
Visserligen finns det massor av goda råd om hur vi bör äta, men hur gör vi hemma vid spisen? Det där funderade Gunilla Lindeberg och hennes dietistkollega Margit Eliasson på redan i början av 1990. Kanske en kokbok?
De stegade in på Bonniers och pratade med Ebbe Carlsson (för er som minns, han som senare blev känd för "Ebba Carlssonaffären). "Klart vi ska ge ut en sån bok", sa han. "Men den ska vara komplett".
-- Vi hade ju ingen aning om hur man gjorde en kokbok. Inte heller att det skulle ta så lång tid.
Så småningom blev det boken "Mat för liv och lust". Den har helt nyligen kommit ut i en ny, fräsch upplaga.
När jag läste den fick jag hicka när jag såg att 2 dl läsk innehåller sex sockerbitar, men tröstad av att 1 dl minifraiche ger 5 g fett mot 34 g fett om jag skulle smälla i mig lika mycket av den feta varianten, och oerhört glad och mätt av de ugnsbakade rotsakerna som provlagades efter ett av recepten.
Vardagsfesträtterna i recepten här intill är hämtade ur samma bok. Och apropå gamla recept med massor av grädde och smör:
-- Byt ut grädden mot lågfettvarianter eller ta mindre grädde och mer buljong om det till exempel handlar om en gryta. Och kom ihåg att enstaka gånger av "onyttig" mat spelar ingen roll.
gunilla lindeberg