Svenskarna dricker varje år sex liter must per person, totalt 50 miljoner liter. Jag dricker must för säkert tio svenskars räkning.
Under julmånaderna, och med en ny attack kring påsk, får Coca Cola se sig slagna av en äktsvensk hemlig dryck, julmust.
Jag skulle helst vilja ha en året-om-must men si det går inte. Därför sparar Correns lunchservering varje år några backar julmust så att jag året om kan få den dryck jag älskar mest av alla.
Jag kan inte förklara varför det har blivit som det blivit. Att jag hellre blandar must med öl eller dricker den ren till en söndagsmiddag.
Men det finns faktiskt en sociologisk och vetenskaplig förklaring som jag nog inte tänkt på.
I snart 1000 år har svenskarna bryggt öl. Ofta efter tyskt inflytande. Öl som användes för att skölja ned hårt saltad mat. I början av 1900-talet då isskåpen var en lyx var det samma sak. Salt sill, salt fläsk. När Harry Roberts lanserade sitt alkoholfria "Muncheneröl" mixade han ihop en blandning som skulle stå sig bra mot salt mat.
Påsklunchens salta prinskorvar och köttbullar har nyss fått ett perfekt resesällskap ned genom halsen. Musten släcker det salta som inte Cola läskeblask eller mjölk kan göra.
Närmaste bryggeriförtaget Åbro i Vimmerby har insett det och tillverkar bara must till de stora mathelgerna, men inte för sältans skull.
-- Vi trycker i mer arom till jul för att göra den mustigare, säger Anders Nanne. Maten är fetare till jul och det kräver lite fylligare must.
Det finns inget godare än avslagen ganska kolsyrefri mogen must när man rasar in törstig efter en skidtur.
Att köpa must är en bokstavlig smaksak eftersom bryggerierna ändå har stor frihet att variera smaken. Det finns till och med "must light". Inget för mig. Den smakar som polsk malt-whisky! Men köp must i glasflaska. Det förtjänar den.
HÅKAN WASÉN