Ny viner i januari: Skandal, Systembolaget!

Ny månad och nya viner. Correns Claes-G Palander har botaniserat bland nya årgångar, många kanon. Här hittar trogna prenumeranter de fullständiga tabellerna över de nya vinerna.

Foto:

Mat & dryck2008-11-20 13:56

Januari och juli påstås vara nyhetsfria månader på Systembolaget. Ändå kommer det fullt av nyheter. Dessutom i betydligt angenämare prislägen än vanliga nyhetsutsläpp.

Vin är inte, och har aldrig varit, någon industriprodukt i likhet med vodka eller brännvin. Samma vin från olika årgångar doftar och smakar olika, ibland helt olika, beroende på vilken årgång det har.

Det är alla i branschen överens om. Ja, nästan i alla fall.

Så var exempelvis 1958, 1964 och 1982 kanonår för röda viner från Rioja. Medan ingen vill och ville befatta sig med, helst heller inte dricka, viner från 1965, 1971 och 1972.

Variationerna har minskat med bättre teknik ute på fälten och, främst, i källararbetet. Ändå är skillnaderna mellan årgångarna fortfarande stora.

Gömmer årgångarna

Detta väljer Systembolaget att negligera. Oavsett årgång är varorna i det fasta sortimentet lika bra, anar man att produktnissarna tänker. Uppgifterna om årgång göms nämligen undan och stämmer dessutom sällan i den stora katalogen.

Har konsumenten riktig otur finns mer än en årgång ute i butikerna. Av varierande kvalitet, dessutom.

Så känns exempelvis årgång 2005 av toskanska Barone de Ricasoli Formulae (12300) på treliters låda helt annorlunda, men lika bra, som årgång 2004. Ett av de bästa rödvinsköpen för närvarande.

Sällsynt lyckad rioja

I den andra änden av prisskalan, runt två hundralappar, finner vi sällsynt lyckade riojan 2004 Barone de Ley Finca Monasterio (12653), en ädling att dricka nu eller att lagra minst till 2012.

Och mitt emellan gottar jag mig åt de båda riojorna 2003 Marqués de Cáceres crianza (2734) och 2001 Marqués de Arienzo reserva (2710). Riktigt bra, men inte exceptionella, köp.

Argentina går från klarhet till klarhet som vinnation. Åtminstone i det röda budgetprissortimentet, stundom dock också i vitt.

2006 Trapiche malbec (6826) är inget man sitter och diskuterar för- och nackdelarna med i timtal.

Snarare är det riktigt gott och, för svenska förhållanden, billigt vardagsvin att dela när du har kompisarna på besök. På knytis. Eller, med tanke på vädret under senare tid, tidigt grillparty, kulinarisk favoritsysselsättning i tillverkningslandet. Vinet är kraftfullt, men ändå lättdrucket.

Kraftfullt är dock dagens understatement när det gäller 2003 Capitel de’Roari Amarone (12366), monopolets billigaste Amarone della Valpolicella. Med den nya årgången är den dessutom kanon, på gränsen till fynd. Kan sparas några år för ytterligare doft- och smakmässiga vinster.

Bröderna Lurton imponerar

Av de vita vinerna fortsätter bröderna Lurton att imponera.

Årgång 2006 av Les Fumées blanches (22139) på både låda och flaska är klockrena fynd.

Den väldigt utpräglade sauvignon blancdoften och -smaken (kattpiss och nässlor i skön förening med krusbär) kan vara problematisk för den ovana näsan och gommen. Men, när du en gång fastnat, ja då finns ingen återvändo. I all synnerhet som priserna är ytterst behagliga.

Dock är prisskillnaden mellan flaska och låda aningen svettig. Flaskan borde nog inte kosta mer än cirka 60 kronor, jämfört med dagens 66. Fast det är en anmärkning i marginalen.

Billigt och bra boxvin

Riktigt bra är även chilenska 2006 Amfora sauvignon blanc (6065) på treliters låda. För första gången någonsin, faktiskt.

Har nämligen aldrig uppvisat det där riktiga sauvignon blanc-stuket. Med tanke på jämförpriset, 38,25/75 cl, är det nästan ett fynd för närvarande.

Sydamerikanska matviner

Bröderna Lurton nöjer sig inte bara med Frankrike som arbetsplats. De har även egendomar i Sydamerika.

Argentinska 2006 Bodega Lurton pinot grigio (6193) visar att de satsat rätt. Fylligt och bra matvin.

Vilket definitivt också är fallet med chilenska 2006 Carmen chardonnay (6623) och syditalienska 2005 Tormaresca chardonnay (32057).

Det förra är bussigt i stilen, det senare betydligt stramare. Själv väljer jag det senare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!