Ett härligt och mjukt kryddat brännvin med inslag av pors och lite konjak. Sådan är karaktären på Göta Kanal Brännvin, 167 kronor för 50 cl.
Det är inte ofta jag faller i farstun för ett brännvin, kryddat eller ej. Men någon gång sker det. Och då är det ju extra kul att kunna vara östgötachauvinist.
Brännvinet tillverkas nämligen av Svensk Vodka i Motala, som efter konkursen ingår i Fondbergs, en av de största privata aktörerna på marknaden.
Smaken är len och frisk, och bara är ett tuppfjät från fynd. Att det dessutom finns 10 000 pavor gör att det åtminstone inte tar slut första dagen.
När det gäller vinerna är det en helt annan sak. Av cirka en tredjedel av de 150 nyheterna, främst de röda, finns det inte så det ens räcker till en flaska per butik. Idioti och hjärnsläpp är bara riktnumret.
Självklart ska Systembolaget kunna erbjuda så många olika sorter som möjligt. Kanske vill heller inte producenterna leverera stora kvantiteter till en enda aktör. I det här fallet monopolet.
Men genom att vara en av de enskilt största inköparna i världen, dessutom med absolut säker betalningsförmåga, borde man kunna "pressa" producenterna att leverera åtminstone anständiga mängder.
Det var möjligt när Vin & Sprit var monopolimportör, och det är baske mig möjligt för Systembolaget som monopolförsäljare i dag -- även om jag är medveten om att de har (extremt liten) konkurrens av näthandeln.
Så finns det bara 600 pavor av röda sydafrikanska kanonvinet 2006 De Grendel shiraz (96210). Lite bättre, 3 000 flaskor, är tillgången på lysande rika spanska 2005 Gotin del Risc essencia (96200), det andra röda fyndet. Kostar 158 respektive 139 kronor.
Båda kan lagras för ytterligare doft- och smakförbättringar, men det förstnämnda är kanon redan i sommar om det får luftas ordentligt.
Mycket prisvärda är betydligt mera överkomliga för oss med alldeles vanliga plånböcker är argentinska 2007 Las Moras bonarda (99000) och spanska 2007 Santerra tempranillo (96211), båda bra grillviner för 59 respektive 60 kronor.
Numera är vi, enligt monopolets statistik, beredda att allt oftare betala runt hundralappen för ett bra vin.
Både australiensiska 2005 Brown Brothers tempranillo (96094) och Bordeauxvinet 2005 Dourthe la grand cuvée (99319) uppfyller båda kriterirna med råge.
Det var förresten länge sedan vi kunde köpa ett så pass bra Bordeauxvin för, i sammanhanget, så liten peng som 100 kronor. Distriktets viner har nämligen blivit larvigt dyra. Så dyra, att flera ledande internationella skribenter, sågat vinerna totalt. Liksom producenterna.
Däremot är jag faktiskt beredd att betala 239 pengar för läckra och karaktärsfulla portugisiska 2004 Redoma tinto (98853). Kruxet har jag redan nämnt. Det finns bara 400 pavor...
Bättre tillgång (från 10 000 och upp till 30 000) är det då på det fyndiga och några av de mest prisvärda vita vinerna.
Klockrent fynd så här till sommarens alla sköna stunder utomhus är sydfranska 2007 Lulu B viognier (99190) för 70 kronor. Bra druvkaraktär, men också av jordmånen (terroir).
Mycket prisvärda är australiensiska 2007 Melbourne Lounge chardonnay pinot grigio (96092), sydafrikanska 2007 Teddy Hall chenin blanc (96063) och tyska torra men fruktiga 2007 St Annaberg pinot blanc (96203). Kostar mellan 69 och 75 kronor. Friska berså- och grillviner med viss karaktär.
Men lite märkligt är det dock att det sydafrikanska vinets druva inte skrivs "steen" och det tyska "weissburgunder". Så heter ju druvorna i hemländerna.
För den som vunnit på trav, tips eller lotto kan jag bara inte undanhålla franska söta läckerheten 2005 Grains nobles de la Truffière (98244), 165 kronor för 50 cl, och arketypiska Alsacevinet 2004 Riesling Jubilée (99894), 250 kronor.
Oj, oj, så bra de är. Kruxet? Ja, vad tror du? Det finns bara 360 pavor av vardera. I hela Sverige...
Jag tror jag tar mig en frisk brittisk sommarale eller häftig amerikansk stout i stället. Både Goldings Summer Hop Ale (1590) och Old Rasputin Stout (1399) är bara så bra till överkomliga 20,50 respektive 27,30. Och det finns fler flaskor att tillgå. Många fler.