Skruvkorken är defintivt på väg tillbaka. Åtminstone när det gällervitt vin. Trenden är glasklar även för lite dyrare viner. Av de 32 vitanyheterna i februari har inte mindre än 10 skuvkapsyl. Nästan entredjedel, således.
Usel naturkork, osäkerhet när det gäller den dyrare plastkorken och kundernas positiva inställning är några av orsakerna.
Men korkeksbönderna i Portugal och Spanien har inte gett upp, var så säkra.
Tur är väl det. Vem vill vara utan tjuren Ferdinand, han som sitterdär under korkeken och luktar på blommorna. Någon? Ingen! Trodde väldet.
Svagt skimrande rosa bubbel är något av det sexigaste som finns idryckesväg. Således perfekt att förgylla vardagen med till allahjärtans dag. Men bra rosa bubbel brukar vara svårfunnet och rätt dyrt.
Så icke i år. Italienska 2001 Rotari rosé (98504) är bara så bra och moget.
Eftersom det kostar strax under hundralappen ett fynd, dessutom.
Hustrun och jag har alltid lyxat till det lite extra på alla hjärtans dag.
Så serveras hjärtformade laxsnittar till förrätt. Även till dessa hämtas vinet detta år bland februarinyheterna.
Sydafrikanska 2004 Jordan chardonnay (98194) är kanon med bra struktur och en gnutta fatkaraktär.
För alla dem som tröttnat på (alltför) mycket fatkaraktär, föreslåsi stället likaledes sydafrikanska 2005 Rietvallei natural chardonnayunwooded (98137). Att det dessutom är en Selma billigare än detföregående, gör förstås ingenting.
För den som är lycklig nog att ha mycket lön kvar i slutet avmånaden är förstås 2002 Bourgogne blanc (98100) ett lysande alternativ.
I dag ordentligt luftat, men lämpar sig dessutom väl för att lagras i två à tre år för ännu större doft- och smakupplevelser.
Tillbaka till vardagen är det förstås angenämt att vin i överkomligaprislägen också är bra. Som argentinska 2005 Trapiche viognierchardonnay (98103), italienska 2004 Colle del Venti Pecorino (98214)och australiska 2005 Richard Hamilton rousanne marsanne viognier(98059).
Alla mycket prisvärda och med stor, bra och kraftfull karaktär, snarare än elegans.
För den riktigt strama budgeten föreslås i stället ungerska 2005Woodcutters white (98378). Kostar bara femtiolappen jämnt, men är isanningens namn bättre som aperitif än matvin.
Efter de hjärtformade laxsnittarna brukar det sedan vankas Coeur defilet Provencale, det vill säga mittbiten av oxfilén upphottad medbland annat vitlökssmör och helstekt i ugnen.
Sådana excesser kräver förstås kraftfull dryck, som brukar kosta finskjortan.
Så icke klockrena italienska fyndet 2004 Corte Giara corvina(98203). Kanonvin för bara 59 pengar. Förvisso inte särskilt elegant,men mycket doft och smak. Inget att spara på särskilt länge.
Då är sydafrikanska 2005 Bellingham mourvèdre (98201) ellerchilenska 2004 William Cole Columbine reserve cabernet carmenèrebetydligt tuffare i stilen. Definitivt inget för blyga violer och densom är sparsmakad i stilen.
Redan mycket mogna italienska 2000 Pier delle Vigne (98202) är dåbetydligt bussigare i stilen, men också aningen sötfruktigt, vilket gördet bara med tvekan mycket prisvärt.
Så till den eviga frågan om ett vin som kostar över 300 kronor kan vara prisvärt, mycket prisvärt, eller till och med fynd?
Svaret är, som alltid, beroende på vars och ens plånbok och förmågan att tillgodogöra sig och uppskatta doft och smak.
Så, ja, italienska ädlingen 2003 Barbera dAsti Superiore (99848) är mycket prisvärt trots priset 310 kronor.
Medan australiska 2003 The Dead Arm shiraz (98027) och 2004 Amon-Rashiraz (98091) är prisvärda. För 395 respektive 494 kronor. Framförallt om du förfogar över en hyfsad vinkällare. Mognadslagringen kommernämligen att lyfta dessa tre viner ytterligare några snäpp mothimmelska höjder.
Väl tillbaka på jorden serverar jag läckra söta spanska starkvinetTorres Moscatel Oro (98502) till brylépuddigen, finalen på allahjärtans dag.
Och vet att det blir skönt med semester dagen efter.