Det sprids mycket rykten, i synnerhet på nätet. Historier florerar där man smutskastar olika människor och minoriteter. Men istället för att hjälpa försöker vissa lägga skulden hos de som har det svårast. Tänk om samma energi lades på att underlätta för dem. Vi måste hjälpas åt tillsammans att göra samhället varmare.
Jag jobbar på fritids några gånger i veckan. Där brukar vi leka en lek som heter viskleken. Den går till så att alla sitter i en ring på golvet. Ett barn tänker ut något som den vill viska. Sedan börjar den viska till personen som sitter bredvid, orden vandrar runt i cirkeln och när det har gått hela vägen runt brukar det vara något helt annat än det var från början. Så är det med oss vuxna också. En del upprepar vad de hör, vissa hör inte på så noga, andra gillar att krydda sanningen lite, så att den faller dem i smaken.
Jag tror att främlingsfientlighet bottnar i rädsla. Jag tänker att ibland är det bästa sättet att bli mindre rädd att ta ett steg närmare det skrämmande. Man kan börja med att säga ”Hej”.
Jag vill presentera Invitationsdepartementet.
Det är ett samlingsnamn för minnesvärda måltider med nya middagssällskap. Kort och gott bjuder svensktalande hem människor som flyttat hit från andra länder på middag eller vice versa. Inget konstigare än mat, språk och möte. Vem som helst kan, får och uppmuntras till att starta sina egna middagssällskap. Läs mer på www.invitationsdepartementet.eu
Jag låter Tage Danielssons kloka ord avsluta denna krönika:
En kommer hit för att fly från nöden, en kommer hit för att undgå döden. En kom hit, av terror tvungen, en kom hit för att gifta sig med kungen. Dom är tyskar, iranier, greker och turkar, mest är dom snälla, andra är skurkar. En del är ärliga, andra skumma, en del är genier, andra är dumma. Mest är dom fredliga, andra vill slåss, men andra ord dom är som oss!