Jag har aldrig varit särskilt förtjust i sjukhus. Det är så klart alldeles fantastiskt att de finns, men jag undviker dem så gott jag kan. Jag tror att det är något med stämningen, alla beslut och besked.
Jag övade på att tycka om sjukhus genom att bli blodgivare. Det var ganska obehagligt i början, men jag fortsatte att gå dit några gånger om året och ge både blod och plasma. Personalen var trevlig, småpratade och bjöd på fika. Det som först var otäckt blev med tiden ganska mysigt.
Redan innan jag väntade vårt första barn hade jag bestämt mig för att föda hemma. Det kändes så självklart. Jag var aldrig rädd för att föda, bara för att behöva åka till sjukhuset (trots att jag övat). Jag var där på studiebesök under graviditeten. Jag ville kolla läget ifall jag skulle behöva åka in om någon komplikation uppstod. Barnmorskorna verkade fina, men jag kände mig inte lugn i miljön. Vi ville vara HEMMA.
Jag visste att jag skulle klara av det, bara jag fick föda vårt barn på ett lugnt ställe där jag själv fick bestämma. Jag var övertygad om att det skulle gå bra om det fick ta sin tid och inte störas av stress, teknisk utrusning eller olika bedövningsmedel.
Hemförlossningar är sällsynta i västvärlden. I Danmark föder omkring två procent av kvinnorna hemma, i Norge och Sverige är det bara en av tusen förlossningar som sker planerat i hemmet.
Sverige är också det enda landet i Norden, där en hemförlossning måste bekostas av föräldrarna själva. Det visar en kartläggning som gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin. I Sverige är Stockholms läns landsting det enda landsting som står för kostnaden för en barnmorska om du väljer att föda hemma. Det beror nog mer på att de är överbelagda än att de är extra snälla i huvudstaden.
Jag har fött båda mina barn hemma och är fantastisk nöjd. Jag har haft en underbar barnmorska som hjälpt mig båda gångerna. Jag önskar fler samma chans. Det ska vara en självklarhet att få föda hemma om man så önskar och graviditeten är normal.
Nu bor jag ute i skogen långt från sjukhuset. Men som tur är kommer blodbussen hit så att jag kan fortsätta vara blodgivare, småprata och fika.