Under 2018 avsätts 1 miljard kronor, pengar som ska gå till särskilt utsatta skolor för elever från sexårsverksamhet upp till årskurs nio.

Det är där vi vet att vi kan lägga grunden för jämlikhet i skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), och fortsätter:
Ska vi ha fortsatt stigande kunskapsresultat så måste vi bryta ojämlikheten. Då är en viktig del att se till att investera mer i de skolor och elever som har det tuffast.

Bakgrund avgör

Skolverket släppte nyligen en rapport som visar att föräldrarnas bakgrund blir allt viktigare för hur eleven presterar i skolan. Underlaget grundar sig på ett index med åtta variabler framtagna av Statistiska centralbyrån.

Det handlar om: vårdnadshavarnas utbildningsnivå, invandring, vårdnadshavarnas inkomst, kön, ekonomiskt bistånd, familj, antal syskon och bostadsområdets socioekonomiska status. Det är detta index som ligger till grund för hur pengarna kommer att fördelas.

De skolhuvudmän där sannolikheten är att man inte ska gå ut med behörighet får mer pengar. Men det grundar sig också på elevantal, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Flera miljarder

Än så länge är både regering och myndigheter försiktiga med att i detalj berätta vad pengarna kan omsättas till i praktiken, mer information kommer senare i vår. Men Gustav Fridolin ger några exempel.

Det kan handla om att man får mer lärartid, att lärare får mer tid för sin utveckling eller att man blir två lärare i klassrummet.

Efter den första miljarden under 2018 trappar man under 2019 upp med 3,5 miljarder kronor och från 2020 avsätts 6 miljarder kronor årligen.