– Vi ser ju vilka som är förlorarna i det här – och det är ju de som redan har förlorat – de utsatta ungdomarna, säger Britt-Louise Rooth, en av enhetscheferna för fritidsgårdsverksamheten i Mjölby kommun. Chefskollegan Joachim Thörn håller med:
– Vi är oroliga för att de ungdomarna som går balansgång till en kriminell värld nu kommer att ramla över.
I tisdags klubbades ett omfattande sparpaket igenom för omsorgs- och socialförvaltningen för nästa år. Totalt ska det sparas 18 miljoner kronor. I paketet ingår avveckling av kommunens fältverksamhet, ett besked som kommer i en tid då både polis och politiker vittnar om oroligheter bland ungdomar i kommunen.
– Vi hör ju vad ungdomarna lever i och de attityder som finns till droger, men vår roll är bara att upptäcka och hjälpa vidare. Vi jobbar varken uppsökande eller gör utredningar, säger Joachim Thörn.
Den största delen av kommunens ungdomar är väl rustade hemifrån, poängterar han, men det är heller inte ovanligt att olika sociala problem kan snappas upp på fritidsgården. Vid misstanke om missförhållanden eller behov av stöd och hjälp kan deras personal göra orosanmälningar som sen utreds vidare av socialtjänst.
– Där är fältverksamheten vår kontakt in och de tar vid där våra öron och blick tar slut. Avvecklingen av fältverksamheten kommer att påverka den kedjan och ungdomar som annars hade uppmärksammats kommer att falla mellan stolarna.
Det finns också en oro för att fritidsgårdarnas uppdrag blandas ihop med fältverksamhetens. Båda enhetscheferna har hört röster om att "fritidsgårdarna finns ju" när ämnet har diskuterats, men de menar att rollerna måste hållas isär. Uppdragen flätar till viss del i varandra, men fokuserar på olika saker och innefattar därmed olika kompetens.
– Jag hör ju till dem som brukar vilja vänta in och se hur saker utvecklar sig, men vi har inte fått något till oss från omsorgs- och socialförvaltningen hur vi ska agera vid oro och vi har heller inte fått vara en del av riskanalysen, säger Britt-Louise Rooth.
– Samtidigt vet vi av egen erfarenhet att det är en tuff situation att tvingas spara på något man tycker fungerar bra, säger Joachim Thörn och Britt-Louise Rooth tillägger:
– Jag tror att det man gör en besparing på nu, kommer att kosta samhället mer i slutändan.