Det var när tåget tuffade in som utvecklingen fick fart i den lilla kvarnbyn. Mjölby blev knutpunkt med stambanan på 1870-talet och grenen mot Bergslagen. Men redan tidigare möttes viktiga landsvägar alldeles intill forsarna där ett tiotal kvarnar malt säd sedan medeltiden och ån korsades av en bro, det som långt senare kallades Kungsvägen.

– 1920 var nog ett bra år i Mjölby, men strax därefter blev det sämre tider med depression, arbetslöshet och fattigdom, säger Hans Hellman som är som ett levande uppslagsverk när det gäller bygdens historia, människor som levat här, hus och företag.

O-åren på 20-talet ledde till ett intensivt samhällsbyggande för att få folk i arbete. Vägar stensattes, läktaren på Vifolkavallen byggdes liksom Burensköldsbron, allt som beredskapsarbeten.

Artikelbild

| Här står Hans Hellman i en urgammal korsning mellan en nord-sydlig och en öst-västlig allfarväg, det som i dag kallas Kanikeplan och som för 100 år sedan var ett salutorg och stadens hjärta.

– Det var gott om folk, dåligt betalt och skatteintäkterna rasade från dem som bodde i staden, berättar Hans.

Två företag fanns redan 1920, Hägers frisersalong och Ols Möbler, i dag Mio. Och Corren bevakade förstås firandet: "På nyårsdagen gavs å Mjölby hotell en subskriberad middag, i vilken deltog..." och så räknas de upp, landshövding Trolle, kronofogde Cnattingius, landssekreterare von der Lancken och de andra.

Till 25-årsjubileet 1945 hade Mjölby blivit en blomstrande industristad, där ett stort stadshotell planerades, som dock aldrig byggdes vid det nya torget. 50 firades på nyårsafton 1969 med stort fyrverkeri, kaffe med rulltårta på Stora torget och gottpåsar till barnen. Vi får se vad det blir i gottpåsen när Mjölby fyller 100.