Det var alldeles fullt med kockar i Trojenborgsskolans tillagningskök. Normala skoldagar är de två, men på onsdagen trängdes ett 20-tal mellan grytor, slevar och stekbord.
Men inte en enda elev syntes till, för det var studiedag för barnen. I stället bjöds politikerna i tekniska nämnden på ett dignande smörgåsbord av vegetariska rätter.
– Så här många rätter blir det ju inte för skoleleverna, men det är definitivt rimliga exempel på vad som kan serveras på menyn i skolor, förskolor och äldreomsorg, menade Pelle Gustafsson, ordförande (S) i tekniska nämnden, som har avdelningen Måltidsservice under sina vingar.
För några år sedan infördes en vegetarisk dag per vecka i skolorna. Viss skepsis märktes, en del protesterade, men nu har kritiken tystnat. Grönsaker ligger i tiden. Den vegetariska maten erbjuds nu också som alternativ för dem som inte vill äta en viss sorts kött.
Måltidskonsulten Lina Andersson Fasth hade med sig en massa gröna recept som de kommunala kockarna fick pröva på och öva på. De fick också i uppgift att skapa menyer. Hon propagerar för mer vegetariska rätter. Mat som mat, är hennes devis. Vegetariska rätter är lika bra, lika goda och lika aptitliga som kötträtter.
– Det är inte meningen att alla ska bli vegetarianer. Men vi behöver dra ner på köttkonsumtionen. Det skulle vara bra om det fanns ett vegetariskt alternativ på menyn varje dag för alla, säger hon.
Det finns en uttalad politisk vilja i Mjölby att gå den önskan till mötes. Man arbetar just nu med att successivt införa en flervalsmodell i skolorna, med början i högstadiet. Vifolkaskolan i Mantorp kommer att bli först ut efter att man gjort vissa fysiska justeringar i matsalen.
I dag har vegetarianer sin meny, övriga en annan meny. Ett föråldrat tänkesätt, fick Mjölbys kockar och politiker veta.
Resultatet av studiedagen var ett dignande buffébord med vegetariska alternativ. Kockarna hade också fått komponera var sin vegetarisk tallrik som bedömdes visuellt av Lina Andersson Fasth.
– Bra jobbat. Nästan helt fritt från gråsuggor.
Med "gråsugga" menar Lena en rätt som inte ser så glad och aptitlig ut. På buffén ser allt fräscht ut, ett otal färsbiffar med olika grönt innehåll trängs med röror, grytor och sallader. Politikerna låter sig väl smaka och vid borden diskuterar vikten av att skolmaten och ätandet integreras i pedagogiken.
– För de mindre barnen är det bra om läraren följer med till matsalen, äter med barnen, skapar en positiv atmosfär och följer med dem tillbaka till klassrummet. Därefter får de gå på rast. Det minskar stressen vid måltiderna, menar Lena Andersson Fasth.
I flera av rätterna på buffébordet ingår det baljväxter. Till exempel åkerbönor. Kökschef Klaus Rinnegård har experimenterat med denna växt, som odlas i stor skala på Östgötaslätten – men hittills till djurfoder. Nu har Marie Lönneskog Hogstadius, själv odlare utanför Hogstad och LRF-medarbetare, har tagit fram bönor som kan användas till människoföda.
– Den går att använda till olika produkter, hummus eller färsbiffar, som Klaus har gjort här. Den har 25–28 procent protein och skull kunna ersätta sojabönor, menar Marie Lönneskog Hogstadius som tänker sig att öka produktionen kommande växtsäsong på gården Salvetorp.