Lagmansskolans rektor Joachim Stigenhed berättar att vårdnadshavarnas medverkan är ett måste för att få ordning på stöket på skolan. Nu har han vänt sig till kommunens samverkansgrupp SSPF, där bland andra Ulrika Borg, SSPF-koordinator och kommunpolisen Beatrice Lindblad Johansson ingår.
I höst kommer Lagmansskolan ta emot ytterligare 150 elever när Blåklintskolans högstadieelever flyttas över. Det innebär att det blir en skola med totalt 500 elever.
En fråga som väcks ur detta är hur trygg skolan blir när den görs om till en ren högstadieskola.
Redan nu har skolans ledning fullt upp att komma till rätta med ungdomar som i grupper stökar runt på skolan.
I dokumentation hos Mjölby kommun framgår att elever blir utsatta för mobbning, misshandel och kränkningar. Det riktas även kritik mot att ledningen inte agerar.
Men Joachim Stigenhed, rektor på högstadiet på Lagmansskolan och fram till hösten även för Blåklintskolan, berättar att man jobbar på flera fronter för att lösa problemen.
– Vi ser att det finns en grupp elever som har stort inflytande på andra elever på det sättet att de påverkar skolmiljön negativt. Man tar plats i korridorer. Det är på ett annat sätt mot vad vi har haft förut de senaste åren, säger Joachim Stigenhed.
– Blir man många och lite högljudda och stökiga, och kanske har ett kränkande grovt språk gentemot varandra, så påverkar det andra elevers trygghet, tillägger han.
Under de tre senaste åren har skolan stått under ombyggnad, vilket medfört att det har varit extra trångt i korridorerna.
– Då blir det lättare stök och bök när flera ska vara på samma yta, säger Joachim Stigenhed.
I mars diskuterades situationen på Lagmansskolan bland politikerna i kommunen och i protokollet framgår att det finns en oro för den "gängmentalitet" som råder. Utbildningsnämnden har därför krävt att utbildningschefen tar fram konkreta åtgärder.
För att få en uppfattning om vad för typ av kränkningar det handlar om har Corren begärt ut uppgifter om samtliga kränkningsanmälningar sedan 2020 för högstadiet på Lagmanskolan. Totalt hittar vi 67 ärenden. Anmälningarna visar att det är i korridorer och andra rastutrymmen som elever oftast blir utsatta i. En stor andel kränkningar sker även i klassrum eller fritidslokaler. Och på sociala medier.
Lagmansskolan i Mjölby har problem med ett gäng av ungdomar som skapar en otrygg miljö för andra elever.
– Vi vill ju att alla elever ska kunna komma till skolan varje dag och känna sig trygga. Det här är inget som vi accepterar, säger Joachim Stigenhed.
Skolans ledning har nu kopplat in resurser som finns inom ramen för det som kallas "Nödstopp"i Mjölby kommun. Det är en arbetsmodell som används i samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).
Målet är att tidigt fånga upp ungdomar på glid och koppla in vårdnadshavare. Genom olika stödinsatser och möten vill man hjälpa föräldrar att förstå vad deras barn gör, både på sociala medier, i skolan och på fritiden.
För att samverkan ska fungera behöver vårdnadshavare ge sitt samtycke till att häva sekretessen mellan parterna.
Ett viktigt mål är att förhindra att ungdomarna hamnar i kriminella sammanhang och droghandel, vilket är ett stort problem i Mjölby, berättar kommunpolisen Beatrice Lindblad Johansson.
"Det som sker på Lagmansskolan inte är särskilt unikt, utan något vi ser bland barn och unga i hela samhället", säger Beatrice Lindblad Johansson, kommunpolis i Mjölby, Boxholm och Ödeshög.
– Rekryteringen sker ofta på sociala medier. Det sker överallt nuförtiden, inte bara i utsatta områden. Vi ser även barn som själva söker de här typerna av uppdrag.
Därför är samverkan, framför allt med vårdnadshavare, viktig för att upptäcka barn och unga tidigt innan de hamnar i kriminella nätverk, säger hon och tillägger:
– Det finns även en glorifiering av kriminalitet, gängen och nätverken. Den ser vi till viss del i skolmiljöer och fritidsaktiviteter, och framför allt ser vi den när barn kommer tillsammans och träffas utomhus.
Det som lockar kan vara att få en typ av respekt, berättar Beatrice:
– Om man inte kan få respekt genom att vara en bra förebild som en trevlig person, så anser man att man får respekt genom att vara skrämmande och obehaglig. Det är inget nytt, men det som är nytt är att barn och unga är så lättillgängliga som utförare av olika uppdrag för att barn och unga finns på sociala medier och olika krypterade chattar som många av oss vuxna och vårdnadshavare inte har koll på.
"Det handlar om en kultur där skolarbetet får ganska låg prioritet och där normer och beteenden kan vara i konflikt med skolans värdegrund i övrigt. Det påverkar studieresultat för andra elever", säger Joachim Stigenhed.
Joachim Stigenhed ser en koppling mellan statussträvan och skolresultaten. Gemensamt för de unga som i grupp stökar på skolan är att de har svårt att lyckas i skolan.
– Då är det ett sätt att söka stöd hos varandra. Mobilerna har också varit ett krångel då de haft kontakt med varandra under dagtid och avviker tillsammans från lektioner och i stället hänger i korridorerna. Vi behöver ha eleverna på lektionerna för att både få studiero och komma någonstans.
"Vårdnadshavarna är absolut viktigast för oss, det går inte bara att lägga på socialtjänsten, skolan eller polisen", säger Ulrika Borg, SSPF-koordinator, i Mjölby kommun.
Ulrika Borg är spindeln i nätet för samverkan inom SSPF och utgår från socialtjänsten i kommunen.
Trots att Lagmansskolan haft problem tidigare med otrygghet för eleverna anser hon att det som sker nu är ett bra exempel på att sätta in tidiga åtgärder.
– Det visar hur samverkan kan fungera när den är som absolut bäst. Skolan kontaktade mig och bad om hjälp och då hade jag det här vi kallar "nödstopp" som ett ess i rockärmen kan man säga.
I praktiken innebär det att hon sätter samman en grupp med personal från fritidsgården, en av kommunens ungdomslotsar och behandlare från kommunens familjeteam inom socialtjänsten. Från skolan finns mentorer och rektorer med. Även områdespolisen är med.
Anmälningar som Corren tagit del av visar att det är i korridorer och andra rastutrymmen som elever oftast blir utsatta i.
Situationen på Lagmansskolan har lett till att man från kommunens sida valt att sätta in mer resurser än man brukar göra när "Nödstopp" används.
Ett första steg var att bjuda in vårdnadshavare till möten.
– Vi gav en väldigt krass bild av hur det ser ut. Alla parter gav sin bild. Skolan berättade om hur skolresultaten påverkas och fritidsgården gav sin bild. Även polisen gav sin bild och det var väldigt många föräldrar som blev berörda. Det är en värld som de kanske inte förstår riktigt. Man läser om det i media men förstår inte att det sker överallt, säger Ulrika.
Märkte ni att föräldrar inte har koll?
– Ja, absolut och det är inte någon skam och skuld i det. Man har väl en tillit till sina barn, säger Ulrika.
– Och det är ofta svårt att upptäcka, tillägger Beatrice. Barn är oftast mycket mer tekniskt duktiga än vi vuxna hur man kan dölja appar och byta ikoner på appar och chattlistor.
Kommunpolisen Beatrice Lindblad Johansson berättar att föräldrar måste ha koll på ungas umgänge och mobiler.
Beatrice berättar att polisen ibland hittar skrämmande saker i ungas mobiler. Hon vill dock inte peka ut just Lagmansskolan utan menar mer generellt.
– Det kan vara chattgrupper som är rena våldtäktlistor och att de filmar varandra på ett kränkande sätt även om det är kompiskonstellationer. Man förstår heller inte aspekten när man delar klipp och bilder vidare. Det handlar inte bara om den här problematiken utan även exposekonton när man skickar nakenbilder till varandra.
Flera gånger poängterar de att samverkan med vårdnadshavare är en förutsättning för att lösa problemen.
Mer vuxennärvaro i korridorerna och en tät samverkan med vårdnadshavare är något skolan jobbar med för att ge en trygg skolmljö, berättar rektorn Joachim Stigenhed, Ulrika Borg, SSPF-koordinator och kommunpolisen Beatrice Lindblad Johansson.
Föräldrarna får i hemläxa att prata med sina barn och gå igenom deras mobiltelefoner. Därefter brukar Ulrika följa upp med att träffa barnen för att se vad man pratat om hemma och berätta vad "Nödstopp" är.
På Lagmansskolan valde kommunen dessutom att även erbjuda föräldrar ett krisstöd.
Upplever ni att ni fångat upp elever här i rätt tid eller är de inblandade i kriminella nätverk?
– Bedömningen är att de inte är det, sedan är det svårt att veta, men samtalen jag hade med barnen visar att de är jättefina barn och att det är när man hamnar i grupp som det händer saker, säger Ulrika.
Blåklintskolans elever har vissa skoldagar förlagda på Lagmansskolan för att det ska bli en trygg överflyttning, berättar Ulrika Borg, SSPF-koordinator, Mjölby kommun, och Joachim Stigenhed, rektor för högstadiet på Lagmansskolan.
Ser ni någon risk för ytterligare gängbildning när fler högstadieelever kommer hit i höst?
– Jag skulle snarare säga att det blir positivt att alla är på samma plats. Det kan motverka segregation, bland annat, säger Ulrika.
Kan det vara så att de här eleverna inte får rätt stöd i skolan?
– Vi jobbar jättemycket med riktade stöd och har sätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling, säger Joachim.
Kan det vara så att det är elever som hade behövt stöd tidigare?
– Visst behöver vi vara tidiga med insatser. Det är ofta en brytpunkt mellan mellanstadiet och högstadiet. Har man haft det tufft innan så gäller det att vi fångar upp eleverna när de kommer till oss på högstadiet så vi inte tappar dem.
Joachim Stigenhed, är fram till hösten rektor för båda högstadierna i Mjölby kommun, det vill elever i årskurs sju till nio på Lagmansskolan och Blåklintskolan.
Ska ni förstärka med personal nu när det blir fler elever?
– Vi har redan gjort en del saker. Fritidsgården på skolan är öppen på kvällstid, och har även personal här på dagtid. Vi har också öppnat en filial till fritidsgården i form av ett café i huvudentrén med personal på förmiddagarna. Till hösten, när Blåklintskolans elever kommer hit, kommer det finnas mer personal och caféet och då blir det möjligt ha öppet hela dagen, säger Joachim.
Lagmansskolan kommer från hösten 2025 ta emot samtliga högstadielever i Mjölby kommun, vilket innebär att dagens 350 elever ökar till 500 elever.
Mjölby kommun har vidtagit extra insatser för att komma till rätta med gängstök i skolans korridorer på Lagmansskolan.
Eftersom Lagmanssskolan stått under ombyggnad de senaste tre åren har det varit extra trångt i korridorerna där en grupp med ungdomar glider runt och sprider oro på skolan.
Ett första orostecken på att elever kan vara på glid är att de har stor frånvaro på lektioner och umgås i stora grupper som eventuellt drar runt i skolans korridorer.
Situationen på Lagmansskolan har lett till att man från kommunens sida valt att sätta in mer resurser än man brukar göra när "Nödstopp" används.
Lagmansskolan kommer från hösten 2025 ta emot alla högstadieelever i Mjölby, men trots att det finns ett gäng elever som skapar otrygghet för andra elever är det inget som oroar rektorn Joachim Stigenhed.
För att öka tryggheten ytterligare jobbar skolledningen för att få en helt mobilfri skola till hösten.
Mobiler är ofta ett verktyg för mobbning och kränkningar, berättar Beatrice Lindblad Johansson.
Frågan diskuteras även på riksnivå genom det lagförslag som ligger som handlar om att alla skolor i Sverige ska vara helt mobilfria från 1 juli 2026. Men Lagmansskolan vill alltså ligga i framkant. Än så länge får eleverna ha sina mobiler på rasterna, men inte på lektionstid.
– Mobiler är samtidigt en trygghet för många elever, men skälet att ta bort dem från skolan är att öka fokuset på studierna, få en tryggare miljö och att minimera risker för filmningar. Vi har sett i gruppsammanhang där man hetsar till bråk som filmas och läggs ut, säger Joachim Stigenhed.
Trots att man på politisk nivå pratar om gängmentalite på Lagmansskolan är det ett ord som Caroline Hedvall, tillförordnad utbildningschef i Mjölby kommun helst undviker: "Jag ser att vi har ungdomar som behöver vuxenvärldens stöd för att fångas upp i ett tidigt stadium. Jag känner mig lugn och trygg med de insatser som görs för att stävja normbrytande beteenden."