Här finns plats att växa

Det är inte bara Bostadsbolaget som planerar för framtida bostadsbyggande. På kommunens planavdelning skissas det både på lång och kort sikt.

Hagaparken. En ganska okänd oas i Mjölby. Nu ska planavdelningen med stadsbyggnadsschef Magnus Petersson och planarkitekt Jonas Loiske komma med förslag på hur området ska användas i framtiden.

Hagaparken. En ganska okänd oas i Mjölby. Nu ska planavdelningen med stadsbyggnadsschef Magnus Petersson och planarkitekt Jonas Loiske komma med förslag på hur området ska användas i framtiden.

Foto: Sune Johansson

Mjölby2017-01-26 05:00

Kommunens översiktsplan är från 2011 (ÖP 2011) och på byggnadskontoret räknar man med att i år få politikernas uppdrag att förnya den. Den gången lanserades ambitionen att kommunen fram till 2025 ska växa till 30 000 invånare. Kommunen har mycket riktigt stadigt växt för varje år – om än inte i den takt som var förhoppningen.

– För att fler ska kunna flytta till Mjölby behöver de någonstans att bo. Man räknar med att det skulle behövas 1 700 nya bostäder för att klara kommunens vision, berättar planarkitekt Ida Arvidsson.

Även om Svartåstrand skulle byggas ut fullt enligt den fördjupning av översiktsplanen som antogs 2012 så skulle inte ens hälften av det byggbehovet täckas. Det behövs alltså ytterligare ett och ett halvt Svartåstrand.

I gårdagens Corren berättade vi om Bostadsbolagets byggplaner de närmaste tre åren. Det handlar om Skänningevägen (f d Bebbes), Tivoliängen i Skänninge, Kungshögahemmet och området mellan Fall och Häradsvallen i Mantorp.

Men på längre sikt finns flera områden där bostadsbyggande skulle vara möjligt. I september gjorde politiker och tjänstemän en bussrundtur i kommunen och tittade på sådana platser.

Ett stopp på denna tur gjordes i Eldslösa där ett skogsområde mellan Sjunningsfält och Rothemmet. För Sjunningsfält finns i dag ett överklagat detaljplaneförslag om bostadsbebyggelse, och det nya området finns med i ÖP 2011 som en möjlig förlängning av bostäderna i sydostlig riktning. Byggnads- och räddningsnämnden har bett planavdelningen att göra en planutredning för området.

Även en annan planutredning är på gång och det gäller Hagaparken.

– Namnet Hagaparken är inte så etablerat bland Mjölbyborna men uppdraget gäller området från Riksbyggens hus på Kungsvägen och upp till kyrkogården. Där ingår kvarteret Statsrådet där det finns en detaljplan som medger bostadsbyggande, säger Jonas Loiske, planarkitekt.

Politikerna vill ha förslag på vilken del av området som ska vara för rekreation, och var bostäder skulle kunna byggas. På området finns den så kallade ”mellansvenska israndzonen” som bildades vid den senaste istiden för 12 000 år sedan. Nivåskillnaden är stor mellan kvarteret ner vid Skänningevägen och platån ovanför branten. Där uppe finns en stor äng där det ligger en eftersatt fotbollsplan. Annars är det mest hundägare som utnyttjar området.

En tredje plats som med stor sannolikhet kommer att bebyggas med bostäder är Fall i Mantorp, på sydsidan av järnvägen. Det pågår arbete med ett planprogram för området, och med detaljplan för området närmast Mantorps station.

– Här finns många fördelar med närheten till pendeln, men det kan även vara problem med att bygga intill järnvägen. det handlar både om risk för buller och för transporter med farligt gods, säger Magnus Petersson som är Mjölbys stadsbyggnadschef.

Även i Skänninge finns möjlighet att förtäta vid Trojenborg, där Bostadsbolaget rev fyra hyreshus hösten 1999. Nu är marknaden en annan. Kommunen räknar med att Skänninge kommer att bli hett på bostadsmarknaden tack vare pendeln.

Parallellt med arbetet med en ny bostadsförsörjningsplan gick kommunen ut och efterfrågade kommuninvånarnas åsikter i projektet ”Var vill du bo?”. Planavdelningen håller nu på att sammanställer de synpunkter som kommit in.

– Det var många som engagerade sig och vi kommer att väga in även det i en kommande ny ÖP, säger Ida Arvidsson.

Att få medborgarnas synpunkter på ett tidigt stadium kan underlätta beslutsgången, menar Jonas Loiske. Alla planförslag ställs ut och det ordnas informationsmöten och samråd, men det kommer sällan särskilt många.

– Mer dialog bäddar för ett bättre beslutsunderlag. Vi kanske kan hitta andra sätt att föra den dialogen, till exempel nätbaserade tjänster eller via sociala medier, menar Jonas Loiske.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!