Kommunens nämnder nådde ett överskott på 116 miljoner. Årtiondets, eller rentav århundradets bästa, kommenterade en nöjd kommunstyrelseordförande Cecilia Burenby (S).
Oppositionen var också nöjd, även om man menade att en del av guldregnet handlar om extra coronabidrag från staten, och ytterligare annat beror på att en del verksamhet gått på sparlåga under delar av pandemiåret 2021.
Från att ha haft en lång rad kommunmål, saker som man vill uppnå under året, så har man nu kommit ner till endast två: Hållbar ekonomisk utveckling och att utbildningsnivån ska höjas. Det ena målet verkar man ha kontroll på men det andra är det sämre med.
– Jag känner oro för kunskapsresultaten, särskilt i nian. Utan gymnasiestudier står man sig slätt i arbetslivet. Nyckeln till ett samhälles välstånd är att man kan försörja sig själv, dundrade Lars-Åke Pettersson (M) och ville ha tillbaka "kunskapsskolan".
Flera debattörer från olika partier stämde in i synpunkterna på hur viktigt det är att höja skolresultaten.
Runar Öhman (SD) menade att resultaten under flera år varit svaga och att den satsning på skolan som Liberalerna drivit på för när de kom in i majoritetsgruppen efter förra valet ännu inte givit resultat.
– Ni i L ger samma svar nu till oss som den förra majoriteten gav er när ni satt i opposition, klagade han.
Hans partikamrat Andreas Östensson tyckte att det är verkningslöst att satsa resurserna i förskolan i stället för där problemen är som störst.
Cecilia Burenby replikerade att hon gärna såg konstruktiva idéer från oppositionen och fick snabbt svar att SD bland annat föreslagit mobilförbud i skolan, som röstats ner.
Curt Karlsson (L) menade att satsningen som hans parti bidragit med i den nya majoriteten "Handslag för Mjölby" framför allt gjorts i förskolan för att få en långsiktig förbättring i stället för att göra akutinsatser.
– Det innebär lång leveranstid. Det tar tid innan det ger effekter för niornas resultat, förklarade han och manade till tålamod.
Partikollegan Gun-Inger Andersson som är ordförande i utbildningsnämnden medgav att resultaten inte ser bra ut. Hon bidrog med en lista på 15 punkter vad som görs och gjorts i nämnden.
– Vi har tillsatt specialpedagoger och en psykolog i förskolan. Språkprojekt och andra projekt har också startats. Sommarskola infördes i somras och ny planeras. Satsningar har även gjorts på elevhälsan. Sammanhållna stadier och familjecentral är på gång, räknade hon upp.
Tobias Josefsson, även han liberal, påpekade att det finns positiva siffror. Behörigheten till gymnasiet har ökat från 76 till 82 procent sedan 2019 och meritvärdet (medelbetyg för alla nior) har ökat från 206 till 221. Enligt Skolverket är behörighetssnittet i riket 85,6. Meritvärdet kan mätas på olika sätt.
Flera debattörer uttryckte sig positivt om att det blev debatt om skolan. Franco Sincic påminde om att punkten på dagordningen egentligen handlade om att säga ja till en årsredovisning.
– Vi kunde gärna anordna en riktig fullmäktigedebatt om skolan, tyckte han.
Lars-Åke Pettersson (M) avslutade debatten med att det behövs både långsiktiga och mer akuta åtgärder.
– Kommunen har inte gjort de åtgärder man skulle. Men vilka det är det har vi expertis till att avgöra. Vi kan inte tappa de eleverna som inte når behörighet, menade han och efterlyste analyser av hur det ser ut på respektive skola i kommunen.