Anna-Lena Sörenson (S), ny ordförande för fullmäktige i Mjölby från och med oktober 2022.
Nej, det heter ju så klart inte talman. Inte borgmästare heller som i vissa kommuner. I Mjölby är man bara fullmäktiges ordförande.
På tisdagen valde nya fullmäktige Anna-Lena Sörenson (S) till ny sådan efter Jörgen Oskarsson.
Hennes politiska karriär är visserligen inte lika lång som hennes föregångares, men desto mer mångsidig. Den började med uppdrag i tekniska nämnder i Linköpings kommun 1989. Då arbetade hon som lärare i Linköping. 1994 valdes hon in i landstingsfullmäktige. 2003 blev hon landstingsråd som ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden för att 2010 väljas in i riksdagen och flera olika utskott, bland annas gruppledare för Socialdemokraterna i socialutskottet. 2018 var hon tillbaka i regionfullmäktige, ordförande för S i länet och dessutom in i Mjölbypolitiken som ordförande i tekniska nämnden och ledamot i fullmäktige. Då hade hon seden några år hunnit bli Mjölbybo, eller rättare sagt Västra Hargsbo.
Anna-Lena Sörenson (S), ny ordförande för fullmäktige i Mjölby från och med oktober 2022.
En sökning på hennes namn i Correns artikelarkiv ger många hundra träffar, många av dem debattartiklar om sjukvård, eller repliker på de politiska motståndarnas debattartiklar.
Var tycker du att du gjort mest nytta?
– I hälso- och sjukvårdsnämnden. Där rörde det på sig under den tiden. Vi försökte få till en styrningsprocess som mer utgick från invånarnas behov. Att det skulle bli mer rättvist och jämlikt. Men jag vet inte om vi lyckades.
Det var 2006–2010. Nu är det 2022 och det är uppdraget som ordförande i Mjölbys fullmäktige som är i fokus.
– Det blir stora möjligheter att vara med och påverka. Nu handlar det mycket om att se till att demokratin fungerar och att förtroendet för politiken upprätthålls.
Är det här en reträttplats för dig?
– Ja, det blir det väl. Jag är ju ändå 68 år. Men det är hedersamt och ska bli roligt att få en helhetssyn på kommunen.
Anna-Lena Sörenson i region- och riksdagssammanhang. Uppe till vänster med Paul Håkansson 2003. Därunder prao på sjukhem 2005. Uppe till höger östgötabänken i riksdagen 2014 och därunder första majtal i Finspång 2018.
Hon menar att det är en hel del jobb, alla ärenden måste man läsa in sig på. Plus att ha koll på kommunallagen så att all formalia blir rätt, men där hoppas hon få stöttning av övriga i presidiet, varav 1:e vice också är ny i Tobias Rydell (S).
Vad är det viktigaste med uppdraget?
– Att skapa trygghet bland ledamöterna. Och se till att lösa oväntade situationer som säkert uppstår, säger hon men menar att det råder mycket samstämdhet i Mjölbys högsta politiska församling.
Hon hoppas att medborgarnas förtroende för sina politiker ökar. Och hon ser gärna att de kontaktar sin politiker med förslag för dem att driva politiskt, hellre än att skriva medborgarförslag.
Tror du att de känner att de har SIN politiker?
– Nej, jag tror inte att vi är så kända. Men många röstar utifrån igenkänningsfaktorn. I en så här liten kommun borde det finnas större möjligheter att rör sig ute bland folk. Och inte bara veckorna före valen.
Anna-Lena Sörenson (S), ny ordförande för fullmäktige i Mjölby från och med oktober 2022.
Hur ser du på Mjölby som kommun?
– Det är ju en tillväxtkommun. Det finns potential att göra kommunen attraktiv, trivsam och något att vara stolt över. Men det är också många utmaningar och kostnader som kommer med tillväxt, stora investeringar att låna pengar till.
I och med den nya mandatperioden blir det en ny organisation i stadshuset. Uppdraget som ordförande i tekniska nämnden har hon därmed inte kvar, och det hade inte rimmat väl med att vara talman, eller förlåt, fullmäktigeordförande.
– Men det har varit ett roligt uppdrag, och viktigt. Jag tycker att den fysiska miljön ibland underskattas när man talar om välfärd. När man bygger ett samhälle rent fysiskt kan man motverka ojämlikhet och segregering. Även hållbarhet och miljö handlar om välfärd, menar hon.
En besökare eller inflyttad uppfattar Mjölby som en bilkommun, tror Anna-Lena. Trots goda allmänna kommunikationer från och till kommunen så är det bilen som är det naturliga tranportmedlet.
– Väldigt många bor utanför tätorten och man måste planera för det, till exempel att det finns parkering vid resecentrum. Anropsstyrd kollektivtrafik skulle man kunna utveckla till att gälla även under rusningstid. Men man måste också respektera att folk har fullt upp med att få ihop livspusslet.
Det var bland annat det som bidrog till att Anna-Lena Sörenson inte kandiderade till riksdagen 2018. Döttrarna med familjer fanns i Mjölby och hon ville finnas där för både sin egen och deras skull.
– Det var jättespännande och man reste mycket och träffade intressanta människor. Men jag längtade alltid hem när jag var i Stockholm, säger Anna-Lena Sörenson.