Regeringen skär ner anslagen till studieförbunden med 500 miljoner kronor under tre år med start i år. Det motsvarar en tredjedel av det tidigare statsbidraget.
– Jag blev chockad. Det var väntat att det skulle bli nedskärningar, men de blev större än vad de flesta trodde. Jag blev rädd och orolig hur det skulle drabba oss. Skulle vi ha några jobb att gå till?, berättar Rebecca Wåtz, verksamhetsansvarig på Medborgarskolan i Linköping och Mjölby.
Hon menar att det är svårt att bedöma hur minskningen av anslagen kommer påverka verksamheten på sikt.
– Det är fortfarande ganska tidigt. Hittills har det inte hunnit ge så stort utslag. Jag tror att de flesta studieförbund står mitt i ingenstans och vet inte vart de är på väg. Men vi är här och nu. Vi får försöka jobba med det vi vet.
Lokalerna vid Lokstallarna i Mjölby ekar tomma. Medborgarskolan har tidigare haft kurser i silversmide här. Ledaren för kursen har slutat och från och med den här terminen blir det andra kurser.
– Nu kommer vi satsa på konstkurser. De är för nybörjare som vill väcka sin kreativitet. Vi börjar med akvarell, akryl, olja och teckning. Det är första steget tänker jag och jag hoppas att det ska bli mer. Att det blir fullt ös så småningom. Förhoppningen är att starta barnkurser inom skapande.
Förutom konst har Medborgarskolan i Mjölby kurser i vävning och jägarskola.
Tio stora studieförbund har gått samman i ett samarbete som de kallar för "Studieförbunden samlar Sverige". Med hjälp av bland annat namninsamlingar försöker de stoppa nedskärningarna.
– Det är möjligtvis något som är fint med detta, att det enar studieförbunden. Istället för att se varandra som konkurrenter så hjälps vi åt för att visa att folkbildningen behövs, säger Rebecca.
Hon tror att det minskade anslaget kan drabba människor i samhället som behöver studieförbunden mest.
– Medborgarskolan arbetar inte bara med kurser. Vi jobbar med asylsvenska, människor med funktionsvariationer, äldre och ensamma. Det är de som behöver oss mest. Men även de som går en betalkurs måste ha rätt till en fritid och ett meningsfullt sammanhang där de träffar andra människor som man kanske inte träffar i vanliga fall.
Trots minskade anslag fortsätter kursverksamheten som vanligt. I alla fall i år.
– Som verksamhetsansvarig i Linköping och Mjölby får jag bara jobba vidare och satsa. Vi behövs trots allt, säger Rebecca Wåtz.