Liberalernas gruppledare Curt Karlsson tar efter valet ett steg tillbaka. Förstanamn på partiets kommunlista är i stället Tobias Josefsson.
Hjärtefrågan
– Det vi ville 2018 fick vi i stort sett helt och hållet igenom som en del av överenskommelsen mellan de fem partierna i majoritetsuppgörelsen, säger Curt Karlsson som är gruppledare för Liberalerna i Mjölby.
Det var en rad åtgärder inklusive tvålärarsystem i grundskolan, satsning på elevhälsa och mer pengar till kulturskolan.
Vad är grunden i problemen i skolan i dag?
– Det är för svaga kunskapsresultat. Ett år var vi sämst i Östergötland, även om det svänger från år till år. Mjölby har förutsättningar att vara mycket bättre, och det finns inga stora utanförskapsområden som drar ner kommunsiffran, säger Curt Karlsson.
Vad beror det på då?
– Den socioekonomiska sammansättningen har betydelse. Och om man har stor andel barn som kommit som flyktingar och har svaga kunskaper i svenska.
Svagt stöd hemifrån och dåliga språkkunskaper i svenska påverkar alltså resultaten.
Det är frågan om segregering alltså?
– Skillnaden mellan olika skolor kan nog förklaras med segregering. Då är det viktigt att man fördelar resurserna rätt.
Curt Karlsson (L) har lång erfarenhet av utbildningsväsendet från sina 40 år på Liu, hälften av dem som Universitetsdirektör.
De extra resurser som L varit med och beslutat om, till exempel fler pedagoger, var framför allt en satsning på de lägre stadierna i skolan och förskolan.
– Vi menade att om barnen inte lär sig läsa och räkna ordentligt där så kan de inte tillgodogöra sig undervisningen på högstadiet.
Kommunens skolförvaltning har inlett ett analysarbete ihop med rektorerna om vad de svaga resultaten beror på. Åtgärder har beslutats, till exempel sammanhållna stadier i skolorna.
Skolan är nu en av de mest omdiskuterade frågorna även på riksnivå.
– Nationellt pratas det mycket om vinster, men vi har ju inga friskolor här. Jag tycker att man borde diskutera mer skolans innehåll och resultat, menar Curt Karlsson.
Tror du att det kommer ansökningar om friskolesatsningar även i Mjölby?
– Jag skulle inte bli förvånad och jag tror inte att Mjölby är för litet för att sådant intresse skulle kunna uppstå. Nu drivs krav nationellt om begränsning av vinstuttag, i så fall blir det mindre intressant.
Lugn i klassrummet, extra stöd till de som behöver det och, kanske viktigast av allt, närvaro på lektionerna. Det är medel för att nå resultatmålen.
Liberalernas valprogram är helt inriktat på skolan och det är just nu Mjölbys enda kommunmål vid sidan av det ekonomiska resultatmålet. Partiet har en lång lista på fortsatta åtgärder.
Vilken är den högst prioriterade åtgärden?
– En sak är närvaron i skolan. Om eleverna inte kommer till skolan kommer de inte att nå tillräckliga resultat. Först och främst måste man reagera på frånvaro. Nu bokförs den i alla fall, tidigare visste kommunen inte hur det såg ut. Vi har uppnått den ordningen att socialnämnden och utbildningsnämnden nu samarbetar när det gäller skolnärvaron.
Samarbetet mellan förvaltningarna kan öka, menar han, främst social, utbildning och fritid. Liberalerna har här möjlighet att driva på eftersom två av dessa nämnder har L-ordförande.
När det gäller gymnasieskolan har Mjölby problem med att locka både den egna kommunens elever, men även kringliggande.
– De åker gärna vidare till Linköping och gymnasieskolorna där. Från Mantorp är det snabbare och enklare att åka dit än till Mjölby. Och det hänger ihop med Kungshögagymnasiets ocentrala läge.
För att motverka det vill Liberalerna ha mer samarbete mellan gymnasierna i Mjölby, Motala och Tranås. Och nu finns ett uppdrag att utreda möjligheten att flytta in den högskoleförberedande delen av Mjölby gymnasium i centrum, eller närmare resecentrum.