Laila Sandström skolsköterska på Lagmanskolan i Mjölby.
– När min dörr står öppen är de välkomna att titta in, oavsett ärende, säger Laila.
Vi har satt oss i expeditionen för att prata om hennes långa karriär inom vården. Just när hon sagt de orden kommer tre killar i åttan förbi och tittar nyfiket på oss genom den öppna dörren.
– Vi vill mäta oss.
Abdulrahman som kallas Bodi i 8B ställer sig i strumplästen under mätstickan och verkar nöjd med sin längd. Hans klasskompisar vill komma tillbaka senare.
Abdulrahman i 8B får veta hur lång han blivit lagom till julledigheten.
Många vuxna, kanske särskilt deras föräldrar, tycker att tonåringar är svårpratade. Jag tror att det är ömsesidigt. Som förälder kan man också förundras över hur annorlunda andra vuxna uppfattar ens tonåring. "Han är så öppen och artig", får man höra och undrar om det verkligen är samma person vi pratar om.
Laila har som jobb att få dem att öppna sig, och bokstavligt vara den vuxna i rummet. I sjuan har hon ett långt hälsosamtal med alla om allt som har med skola, kompisar och annat att göra. De samtalen har gett henne kunskap om högstadieelevers utmaningar.
– En del tonåringar säger att de inte har någon vuxen att prata med. Det kan vara att de inte får som de vill och då tycker de att det saknas intresse.
Laila Sandström skolsköterska på Lagmanskolan i Mjölby.
Hon menar att tonåringar behöver "alla sina vuxna" och hon vill att de vuxna lägger sig i vad de gör. Andra än föräldrarna kan ha lättare att nå fram till dem, menar hon.
– En ung tonåring behöver vägledning. Den vuxne vet hur det blir om man inte gör rätt saker. Men föräldrar kan också behöva hjälp och kan få stöd, menar hon.
Hon brukar prata med barnen om mat, sömn, motion och att ha något att se fram emot. För högstadieelever är faktiskt barn, även om de inte gillar att höra det. Föräldrar pratar mycket om speltid och där blir det ofta konflikt.
Skolhälsovården och studie- och yrkesvägledningen på Lagmansskolan har fått helt nyrenoverade lokaler lagom till att Laila Sandström slutar.
– Jag frågar hur mycket skärmtid de har, och hur mycket av den tiden som är skolarbete. Det visar sig att nästan all skärmtid är nöje. Då undrar jag vad de tror skulle hända om de använde tiden till läxor.
En flicka berättade för Laila att hon har svårt med tyskan i skolan. Hon tränar dans en timme i veckan och tycker att hon blir ganska duktig på dans. Laila frågade henne vad hon trodde skulle hända om hon gjorde likadant med tyskan.
Brist på sömn kan vara orsaken till att det inte går bra i skolan. Många kommer till skolan trötta och har inte hunnit äta frukost. Tid vid skärmar ersätter fysisk aktivitet.
Laila Sandström skolsköterska på Lagmanskolan i Mjölby.
På sitt skrivbord har hon en ledarartikel från Corren. Den handlar om Pisa-undersökningen och orimligt högt ställda krav på skolelever.
– Om man inte har sovit det man behöver och inte har fått något i magen är det inte lätt att prestera, säger Laila och önskar att betyget underkänt ersätts med "inte godkänd än".
Hon menar att skolan och samhället ska ställa frågan "varför går det inte bra för en elev?" och sedan "hur ska vi göra för att hjälpa?".
– Det finns nästan alltid något att "skruva på". Många elever klarar kraven bra.
Under sina 51,5 år i vården har Laila jobbat med alla åldrar, från nyfödda på BVC, till åldringar. På vårdcentralen var fördelen att alla hennes kollegor hade vårdutbildning. Å andra sidan jobbar man arbetsdagens alla timmar med sjukdomar. I skolan arbetar hon sida vid sida med andra professioner.
– Men det var också roligt att jobba som distriktssköterska och åka runt i Boxholms landsbygd och besöka patienter.
Många Mjölbybor har mött henne i vårdsamtal och medicinska konsultationer. Nu får Laila vårda sin egen hälsa som pensionär.