Det Àr höst Är 2024 och familjen befinner sig pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. I den ÄttaÄriga flickans journal finns rÀdslan inför operationen vÀl dokumenterad. De har dÀrför fÄtt löfte om att flickan ska fÄ lugnande medel innan hon sövs.
Men trots flera pÄpekanden till den ansvariga lÀkaren fÄr dottern inget lugnande, enligt mamman som Corren har haft kontakt med.
HÀndelsen finns utförligt beskriven hos Inspektionen för vÄrd och omsorg i en anmÀlan som mamman har gjort. I den beskriver hon att dottern Àr rÀdd, orolig och Ängestfylld inför operationen. Hon Àr Àven stickrÀdd vilket försvÄrar att ge narkosmedel genom en venkateter.
Till slut sÀger lÀkaren att mamman fÄr en minut pÄ sig att ta stÀllning till tre val: hÄlla fast flickan och söva med mask eller en infart (venkateter) eller stÀlla in operationen.
Hon vill inte stÀlla in operationen, men har svÄrt att ta beslut och gÄr tillbaka till sin dotter. Sedan ska allt ha gÄtt snabbt. Plötsligt ska lÀkaren ha stÀllt sig vid sÀngens huvudÀnda med en mask i handen. DÀr ska han utan förvarning greppat tag om flickans kÀkar och pressat masken med tvÄng hÄrt över nÀsan, enligt mamman.
"Hon försöker fÄ bort hans hÀnder, sparkar vilt och kÀmpar för sitt liv för att ta sig ur xx (lÀkarens namn) tvÄngsgrepp. Ingen övrig personal gör nÄgonting till en början. Samtliga stÄr bredvid och Àr helt stÀllda, inklusive jag."
Flickan hade varken saturationsmÀtare som mÀter syresÀttningen i blodet eller nÄgon hjÀrtövervakning, och fÄr kramper efter att hon somnat, stÄr det i anmÀlan.
EfterÄt konfronterar mamman lÀkaren och flera vittnen ska ha hört hur hon skuldbelÀggs för situationen.
Mamman fÄr sedan trÀffa ansvarig chef pÄ kliniken och anestesisköterskan som var med i salen.
"Sköterskan Àr likt oss ledsen och grÄter och bekrÀftar att man inte var beredd eller vidtalad."
Dagen efter har flickan röda mÀrken pÄ bÄde kind och kÀke, enligt mamman.
Efter hÀndelsen vill mamman att lÀkarens lÀmplighet ska utredas. Men ledningen undviker att svara pÄ vissa frÄgor och utelÀmnar information, inte minst i flickans journal, uppger mamman. Dessutom fÄr hon veta att man inte tÀnker göra en avvikelse eller anmÀlan. Hon vÀnder sig dÀrför till patientnÀmnden och senare Àven till Ivo.
Jonas Graf, överlÀkare i anestesi och intensivvÄrd vid US i Linköping, och ansvarig för verksamheten pÄ Operation Syd, blev inkopplad pÄ fallet efter hÀndelsen. Han berÀttar att fasthÄllning av barn ska undvikas sÄ mycket som möjligt.
â Jag skulle sĂ€ga att vi ligger pĂ„ en lĂ„g frekvens pĂ„ vĂ„r operationsavdelning. Men likvĂ€l sĂ„ Ă€r det nĂ„gonting som hĂ€nder av och till, och nĂ„got vi mĂ„ste göra ibland.
Det kan handla om akuta fall eller dÀr man inte lyckas ge nÄgon lugnande medicin innan. Benbrott mÄste bedömas frÄn fall till fall, men behöver inte alltid vara akut, sÀger han.
â Det viktiga i det hela Ă€r att, om man kommer till ett sĂ„dant lĂ€ge, tar en time out och har med sig bĂ„de teamet pĂ„ salen och förĂ€ldrarna, sĂ„ att de Ă€r med pĂ„ vad som ska göras.
NÀr det gÀller avvikelserapportering sÀger han att det inte alltid görs, Àven om nÄgot bryter mot rutinerna.
â Syftet med avvikelser Ă€r att man ska lĂ€ra sig av hĂ€ndelser och vidta Ă„tgĂ€rder. Men om Ă„tgĂ€rder vidtas med en gĂ„ng sĂ„ Ă€r det inte nĂ„gon vits att skriva en avvikelse.
Jonas Graf kan av sekretesskÀl inte sÀga om nÄgot fel nÀr flickan frÄn Mjölby skulle sövas.
Men i ett svar som han skickat till patientnÀmnden, som Corren tagit del av, framgÄr att hÀndelsen var vÀldigt olycklig och att flickans upplevelse Àr ovanlig och inte rutinmÀssig. DÀr framgÄr ocksÄ att ledningen Àndrar sin rutin för dokumentation. Numera ska en fasthÄllning av patient noga journalföras och rapporteras som en avvikelse.
Man kan tÀnka sig att det hÀr blir ett trauma för barnet?
â Ja, och dĂ€r behöver man ha en beredskap frĂ„n vĂ„r sida. Vi har en unik enhet i Region Ăstergötland, pĂ„ bĂ„de Vrinnevisjukhuset och US, som kallas barnsmĂ€rtenhet. DĂ€r kan man trĂ€ffa vĂ„rdrĂ€dda patienter bĂ„de innan och efter operation, till exempel för att prata om det som hĂ€nde och se pĂ„ de prylar som anvĂ€nds, som en mask till exempel.
För Ivo uppger mamman att hon rekommenderats av barnsmÀrtenheten att lÄta dottern gÄ hos barnpsykolog efter hÀndelsen.
"Minnesbilden av min dotter med panik och skrÀck i blicken Àr en smÀrtsam bild jag kommer fÄ leva med för resten av mitt liv."