När Maria Lång var 14 år var hon med om en olycka som förändrade hennes liv. Hennes storasyster satt vid ratten och Maria satt bredvid. En mötande bil väjde för ett trafikarbete mellan Sya och Mantorp och frontalkrockade med systrarnas bil. Maria fick en pisksnärtsskada i nacken. Fjärde kotans ligament försköts.
Hennes blåmärken och skärskador läkte, men nackskadan ledde till långvariga problem. Det är vad hon själv och hennes familj, och senare hennes juridiska ombud menar.
Men försäkringsbolaget anser att de problem hon haft efter den första läktiden har kommit från något annat än olyckan – vad har hon inte fått veta.
– Det har tärt på hela familjen. Att efter över 15 år ännu inte ha fått något avslut, säger Maria.
Marias mamma har gått in i väggen. Hennes pappa har varit sjuklig. Det var han som stred för hennes sak. Sedan några år har han lämnat över till juristen Ola Schönning, en före detta domare och jurist inom försäkringsbranschen med personskadeärenden som specialitet. Efter pensionen för tio år sedan hjälper han trafikskadade som juridiskt ombud.
Han vill att Marias försäkringsbolag ska följa Trafikskadenämndens rekommendation och ersätta henne till 50 procent för utebliven arbetsinkomst.
– Länsförsäkringars svar är ”Nej. Var god stäm oss”. Men den ekonomiska risken att inleda en sådan process är alltför stor för Maria, menar Ola Schönning. Skulle hon förlora kan hon tvingas att betala rättegångskostnader med flera hundratusentals kronor.
De allra flesta som får en whiplash-skada blir bra efter någon månad. 95 procent, menar forskningen. De som har problem fortfarande efter sex månader har en dålig prognos. De drabbas ofta av psykiska besvär och ju längre tiden går desto svårare blir det att visa att symptomen är direkt orsakade av den ursprungliga skadan.
Det är där Maria står i dag. Efter att hennes problem en tid efter olyckan minskade något, blev de senare värre igen. Hennes journalutdrag, läkarutlåtanden och korrespondens med försäkringskassa och försäkringsbolag börjar närma sig en pappersbunt med ett par decimeters tjocklek.
– De menar att jag fått mina skador på annat sätt, vilket är helt absurt, säger Maria som var en sportig tjej före olyckan och drömde om att bli veterinär.
Hon är 30 år i dag. Hon har ett jobb på en städfirma. Det är bra på så sätt att hon kan bestämma själv hur mycket hon kan jobba. Målet är att komma upp i 50 procent, men dit är det långt.
– Mina morgnar är inte bra. Det kan ta ett par timmar att få kontroll. Klarar jag att jobba 15 timmar en vecka är jag glad.
Vissa dagar går det inte alls. Hon kallar det för sina whiplash-anfall. Det är som migrän och kan hålla i sig upp till fyra dagar.
Direkt efter olyckan gick Maria i sjukgymnastik. Hon tränar fortfarande regelbundet för att bygga upp musklerna.
Smärtan i nacke, huvud, bröst, rygg och skuldror som hon haft i varierande grad under hela tiden -- och som hon tar morfin mot -- har lett till många olika psykologiska symptom. Hon har drabbats av minnesluckor, synrubbningar, koncentrationssvårigheter, oro, depression och humörväxlingar.
Mellan 2004 och 2008 förvärrades läget. Hon fick inflammationer i ryggen, krampanfall. Vid något tillfälle låste sig ryggen helt och hon tappade känseln från midjan och neråt. I tre år hade hon kateter för att hon inte kunde kasta vatten.
– Efter det ville jag bara dö. Jag vägde 45 kilo.
Marias pappa såg till att hennes ärende hamnade i Trafikskadenämnden som i två beslut – 2008 och 2015 – kom fram till att Marias arbetsoförmåga har samband med olyckan till 50 procent. Och att hennes invaliditetsgrad till följd av olyckan är sexprocentig. Nämnden förordade på grund av detta att hon skulle få ersättning för inkomstförlust med 50 procent.
– Länsförsäkringar säger nej. De säger att de brukar följa Trafikskadenämndens yttranden ”i de absolut flesta fall”. Men inte här. De går på sina egna försäkringsläkares utlåtande. De säger att de inte kan ge mig ersättning ”med hänsyn till försäkringskollektivet”, säger Ola Schönning.
Han är mycket kritisk till att Länsförsäkringar inte följer Trafikskadenämndens utlåtande. Andra bolag har som policy att göra det. Ungefär som att företag följer Allmänna reklamationsnämndens beslut – även om de inte håller med.
– Följer man inte ARN riskerar man att hamna på svarta listan. Men för försäkringsbolag finns ingen sådan risk, säger han.
– Länsförsäkringar försätter Maria i ett livslångt ekonomisk utsatt läge. Cyniskt och omänskligt, anser Ola Schönning.
Maria åker hem efter träffen med Ola och Corren. Hon är trött efter vårt samtal. Nu måste hon vila.
Länsförsäkringars ståndpunkt är att Marias besvär inte har med olyckan att göra. De har kommit i efterhand och har andra orsaker, menar de.
Trafikskadenämnden menar inte heller att alla Marias symptom med säkerhet kan härledas till trafikolyckan i augusti 2000. En del av hennes besvär kan ha andra orsaker. Men nämnden kommer fram till att 50 procent av hennes besvär beror på olyckan och därför ska försäkringsbolaget genom trafikförsäkringen ersätta henne för hälften av den inkomstförlust hon drabbats av.
Länsförsäkringar hänvisar, förutom till sina egna rådgivare, också till nämndens egen sakkunnigläkare som i sitt utlåtande har en annan formulering: Om olyckan inte hade hänt hade Maria haft en arbetsoförmåga på 50 procent. Men att ”den skadebetingade arbetsförmågan inte alls är nedsatt i de på arbetsmarknaden allmänt förekommande arbetena”. Alltså att det inte beror på olyckan om hon inte kan arbeta.
Försäkringsbolaget konstaterar att Trafikskadenämnden, utan att motivera varför, inte följer utlåtandet från sin egen expert.
Man hävdar att Maria haft ”beskedliga symptom under de första åren” och att det 2005, fem år efter olyckan, tillkom ”omfattande konkurrerande besvär”. Hennes problem med smärta i lederna och subluxering (att de hoppar ur led) beror på att hon har ”en medfödd överrörlighet i lederna”.
Varför går ni emot Trafikskadenämndens utlåtande?
– Vi följer i de allra flesta fall Trafikskadenämndens rekommendationer, men vi väger det också mot andra bedömningar. Det kan finnas bakomliggande skäl, och dessa redovisar vi tydligt för kunden, säger Patrick Petersson, skadechef på Länsförsäkringar Östgöta och poängterar att han bara yttrar sig generellt.
Borde ni inte ha som policy att följa nämndens yttrande, som företag följer ARN:s beslut?
– Det är två helt skilda instanser som spelar olika roller. Vi måste göra en värdering av olika utlåtanden så att det blir rätt för den enskilda kunden, menar Patrick Petersson.
Enligt Peter Rigling, kanslichef på Trafikskadenämnden, är det väldigt ovanligt att ett försäkringsbolag inte följer nämndens yttrande. Men det stämmer att nämnden yttranden är rekommendationer.
– Enligt en överenskommelse ska bolagen anmäla till nämnden om deras beslut avviker i ”inte obetydlig mån” från nämndens yttrande. Det händer i högst någon procent av fallen, säger Peter Rigling.