Under tio års tid har kommunen målmedvetet arbetat med olika miljöfrågor. Steg för steg har olika områden betats av. Och det har lönat sig, I Aktuell Hållbarhets rakning av Sveriges miljökommuner har Mjölby lyft sig från 113 plats till 34. Och med det är Mjölby bäst i länet.
– Nu gjorde vi ett jättehopp det här året men egentligen är det här en förbättring över tid, säger Åsa Carlberg, hållbarhetsstrateg i Mjölby kommun.
Hon tycker att man bör se placeringen som ett resultatet av en längre tids förbättringsarbete.
– Tidigare har rankningen lyft upp stora kommuner som har mer resurser och kan jobba med flera frågor samtidigt. Det kan inte vi små och mellanstora kommuner. Istället har vi i Mjölby arbetat med en fråga i taget. Vi lyfter in ett område, etablerar det och jobbar med det tills vi är duktiga på det innan vi lyfter in nästa. Och nu börjar vi känna att vi hunnit ikapp lite.
De områden som kommunen främst fokuserat på är hållbar mat, hållbara transporter samt energi och klimat.
Åsa Carlberg säger att den politiska ambitionen höjts under senare år. Fler tycker att miljö- och klimatfrågorna är viktiga och Åsa Carlberg ser också att hållbarhetsfrågorna slagit igenom och drivs i flera av kommunens verksamheter.
– Jag började arbeta i kommunen för sex år sedan. Då var miljöfrågorna inte lika etablerade och vi hade inte en upparbetad samverkan. Nu är det ganska tydligt att vi har en bredare organisation där det är många som jobbar med hållbarhet inom sina ansvarsområden.
Ett annat exempel är kommunens arbete med hållbar mat.
– För tio år sedan var andelen ekologisk mat cirka två procent, för då var det var inte en prioriterad fråga. Idag är ungefär 22 procent av maten ekologisk. Det är en viktig fråga, men även balansen mellan ekologiskt och närproducerat och svenskt är jätteviktigt. Vi är ju en matkommun där vi producerar jättemycket mat i vår egen kommun.
Att få in mer vegetabilier i maten är en annan sak kommunens måltidsservice arbetar med.
– De har även börjat mäta koldioxidutsläpp kopplat till matinköpen. De räknar ut vilken klimatpåverkan olika livsmedel har och planerar matinköpingen utifrån det.
På senare tid har även arbetet med Agenda 2030 påbörjats. Det är en av de parametrar i rankningen som ger poäng.
– Mjölby kommun håller ju nu på att ta fram en ny vision om vad Mjölby ska vara 2045. En viktig bas i det och som vi utgår från är Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
En annan parameter som Aktuell Hållbarhet är om en kommun har en koldioxidbudget, dvs hur mycket en kommun måste minska sina utsläpp i förhållande till de mål EU och Sverige satt upp.
– Vi har påbörjat det arbetet men när vi tog fram vår energi- och klimatstrategi hade vi inte riktigt underlag för att göra en budget.
Målet är att nästa energi- och klimatstrategi, som ska tas fram 2023-2024, ska baseras på en koldioxidbudget. Utifrån Mjölbys utsläppsmån ska kommunen se vilka de viktigaste och mest effektiva åtgärderna är för att minska klimatpåverkan.
Även om Mjölby stigit i rankningen finns mycket kvar att göra för att nå uppsatta klimatmål. Men det gäller inte bara Mjölby.
– Klimatfrågan har fått allt större plats och lyfts politiskt och i mediarapportering, både lokalt och nationellt. Nästa viktiga steg är att tydligare gå från vision till handling, säger Åsa Carlberg.