23 miljoner satsar kommunen på ombyggnationen. En nödvändig investering, enligt tekniska nämndens ordförande Pelle Gustafsson (S).
– Reningsverket är gammalt och Mjölby har en växande befolkning. Volymerna på avlopp ökar och vi kommer närmare gränsvärdena. Det har dessutom kommit ny lagstiftning när det gäller kväverening, säger han.
Kommunens VA-chef Leif Andersson förklarar innebörden med investeringen med att man bygger om bassängen för biologisk rening till en mer modern och effektiv metod. Efter den första sedimenteringen pumpas idag avloppsvattnet över i en bassäng där vattnet med hjälp av blåsmaskiner luftas och cirkulerar för att få en biologisk nedbrytning, varefter ytterligare sedimentering sker i nästa steg.
Det är detta mellansteg som byggs om.
– Det nya är att vi kommer att använda ett bärarmaterial i bassängen. Det är små perforerade plastbitar som ser ut ungefär som makaroner, berättar Leif Andersson.
På ”plastmakaronerna” som är två till tre centimeter stora växer bakterier som bryter ner de organiska ämnena. Följden blir att sedimenteringen i nästa steg minskar.
Dessutom byts blåsmaskinerna och styrning av dessa ut till en mer steglöst reglerbar och därmed energieffektivare drift.
– I dag går upp till 70 procent av anläggningens energiåtgång till dessa luftpumpar. Det kommer att minska kraftigt, säger Leif Andersson.
I och med denna ombyggnad ökar kapaciteten för att ta emot avlopp. Man bygger dessutom för en 40-procentig överkapacitet vilket bäddar för den kraftiga befolkningsökning som kommunledningen tror på: Ett Mjölby med 30 000 invånare.
– Visst är det en jättestor investering, men vi tror att vi är rätt ute. det är viktigt att få en problemfri rening, säger Pelle Gustafsson som bedömer att satsningen är nödvändig.
Anläggningen har under förra året dragits med problem i form av dålig lukt som lett till protester från närboende. Luktproblemen berodde enligt VA-chefen på ett haveri i rötkammaren där slammet bildar biogas. Efter att skadan repareras tog det flera månader innan rötningsprocessen stabiliserade sig. Men sedan i december har luktstörningarna avstannat.
– Det här har varit den allvarligaste frågan den nybildade tekniska nämnden haft under sitt första år, medger Pelle Gustafsson som hoppas att man nu lagt luktproblemen bakom sig.
– Vi har verkligen tagit kritiken på allvar och vi kommer att fortsätta titta på om mer kan göras, till exempel när det gäller slamtransporter.
Enligt Leif Andersson ska de nu aktuella ombyggnadsarbetena inte påverka biogasprocessen. Under byggtiden, som beräknas pågå till mitten av juni, kommer man att behöva ha en mer kemisk rening när biosteget tillfälligt stängs av.
– Vi har haft en diskussion med länsstyrelsen och fått godkänt att göra så här, säger Leif Andersson.