Det planerade vårdboendet i Eldslösa ska stå klart 2028. Här är vyn mot gården.
Eldslösa vårdboende kommer att bestå av två tvåvånings U-formade byggnader med totalt fyra avdelningar med 20 rum i varje. Mellan de byggdelarna finns en del med restaurang, kök och personalutrymmen.
Illustration av hur det planerade Eldslösavårdboende kan komma att se ut enligt den nu färdiga detaljplanen.
– Nej, jag kommer nog inte vilja flytta till det nya vårdboendet, säger Mathias Erlandsson som är 43 år.
Han trivs för bra och brinner för sin demensavdelning på Boken. Paulina Dahlroos, 42, är lite mer kluven. Hon trivs men tänker sig även fördelar med ett nybyggt boende.
– Det är viktigt att man bygger smart, med rymliga badrum och bra planlösning, det underlättar både för boende och för personal.
– Men jag har fyra minuters gångväg till jobbet idag, det är svårslaget, lägger hon till.
Båda har ungefär tio år i yrket.
Mathias Erlandsson jobbar på en demensavdelning, Paulina Dahlroos är på en somatisk avdelning på Vårdboendet Boken. Båda menar att yrkeskraven kommer att öka på vårdpersonalen.
Pandemin satte nationellt fokus på äldrevården och bristerna i rutiner och bemanning blottades när smittspridningen skenade. Det dröjde på många boenden innan skyddsutrustning kom på plats. Lärdomar har dragits, en del av de rutiner som infördes är kvar.
– Det har blivit hårdare skyddsåtgärder. Man isolerar vid symptom, de boende vaccineras regelbundet, säger Paulina.
Skyddsutrustning finns och används när det krävs. En annan sak som ändrades är att matsalen inte längre tar emot spontana gäster utifrån, som man gjorde före 2020.
Mathias Erlandsson och Paulina Dahlroos är undersköterskor på Boken i Mjölby.
Varje våning på Boken har ett hygienombud, vars uppgift är att påminna alla om att rutiner följs. Mathias har just den rollen.
– Det är så klart viktigt att alla använder utrustning, men det kan vara lite jobbigt för vissa patienter. Det kan de verka skrämmande, särskilt för dementa. De kan ha svårt att höra vad man säger med munskydd på och förstår inte varför man döljer sig bakom visir och plastförkläde, berättar han.
"Att en boende man lärt känna går bort kan kännas tufft. Men det är också en naturlig del. Det kan bli så att man är med vid det allra sista andetaget", säger Paulina.
Undersköterska är ett bristyrke. Löneläge och status påverkar intresset för att utbilda sig, tror de. Men både Mathias och Paulina har hittat sin rätta plats. Det finns många positiva saker med jobbet.
– Att man varje dag gör något viktigt för andra människor. Man ser tacksamheten och det känns bra i hjärtat, säger Paulina.
– Det viktigaste är att ge livskvalitet. Både det lilla och det stora. Att de får en bra vardag. Inom demensvården ska det gärna vara lugnt: en pratstund, en promenad, en fika, flikar Mathias in.
"Det viktigaste är att ge livskvalitet. Både det lilla och det stora. Att de boende får en bra vardag", säger Paulina Dahlroos, undersköterska på Boken.
"Det är en viktig del i jobbet att bidra till att den sista tiden blir bra. Och att anhöriga känner sig nöjda med vården", säger Mathias.
Han berättar om en utflykt till en bondgård som han och några dementa gjorde för någon vecka sedan.
– Det var så mycket som kom fram i deras minnen när de såg traktorer och träffade och klappade hästar och andra djur.
Ett vårdboende är oftast den sista adressen en människa bor på. De som kommer dit är så pass dåliga att det inte fungerar hemma längre. Tiden på Boken blir längre eller kortare, men har ett naturligt slut. Det ingår också i Mathias och Paulinas jobb att hantera det.
– Det kan kännas tufft. Men det är också en naturlig del. Det kan bli så att man är med vid det allra sista andetaget, säger Paulina.
– Att bidra till att den sista tiden blir bra är viktigt. Och att anhöriga känner sig nöjda med vården, säger Mathias.
"Att ha skyddsutrusning i jobbet kan de verka skrämmande, särskilt för dementa. De förstår inte varför man döljer sig bakom visir och plastförkläde, säger Mathias Erlandsson.
Visst finns det även avigsidor och utmaningar. Nu under sommaren är det tufft att upprätthålla kvalitén och rutinerna, menar Mathias.
Paulina undrar hur vårdyrket ska kunna utvecklas, och locka fler.
– Det har skrivits mycket om kris i äldreomsorgen, och ständig personalbrist. Att höja statusen och lönen är ett sätt, tror hon.
Konkurrensen är hård om unga i serviceyrken, menar Mathias, och många väljer hellre restaurang och handel.
– Hur ska det kännas attraktivt att välja omsorg, undrar han.
– Många tror att det är ett lätt jobb. Att man sitter och fikar med pensionärer. Men det är ett komplext arbete och man kan inte plocka in folk från gatan.
Att höja statusen och lönen är ett sätt att locka fler att söka sig till vård och omsorg, tror Mathias Erlandsson och Paulina Dahlroos på Boken i Mjölby.
Hur ser framtidens äldrevård ut?
– Vi blir äldre och äldre. Samtidigt ska så många som möjligt klara sig hemma. Men man behöver också mer och mer hjälp.
– De som kommer in här behöver mycket vård och träning. Jobbet kommer inte bli lättare.
"Jag tror att man i framtiden kommer att bo hemma ännu längre än i dag", säger Catherine Stolfer Sunesson, omsorgschef i Mjölby.
Catherine Stolfer Suneson, omsorgschef i Mjölby.
Catherine Stolfer Suneson är omsorgschef i Mjölby. Hon tror att man i framtiden kommer att bo hemma ännu längre än i dag.
– Då behöver kommunen och även andra aktörer jobba mer förebyggande så att man klarar det. Jag tror att många kommer att ta del av digital teknik, även privata lösningar, säger hon.
Eldslösa blir en U-formad byggnad i två våningar med 80 platser, fördelade på fyra avdelningar. Kök, matsal och personalutrymmen binder ihop bostadshusen.
– Vi kan dela upp i mindre avdelningar, eller att ha ett gemensamt kök och dagutrymme för 20 rum. I demensvård kan det vara bättre med mindre enheter, säger Catherine.